Halterna av miljögifterna PFAS är betydligt högre i mark och vatten på gårdar med potatisodling jämfört med gårdar utan. Det visar resultat från pågående forskningsprojekt om trifluorättiksyra (TFA) och PFAS inom jordbruket. Ökningen kopplas till användningen av vissa kemiska växtskyddsmedel mot potatisbladmögel och brunröta.
Forskare ser tydliga samband mellan spridningen av TFA och specifika PFAS-bildande bekämpningsmedel. Resultaten pekar på att framtidens potatisodling kan behöva minska användningen av dessa preparat kraftigt.
Högre halter av TFA i jord och vatten på potatisgårdar
I studien har forskare jämfört miljöprover från sydsvenska gårdar. Resultaten visar entydigt högre halter av PFAS i dricksvatten, åkerjord samt i omgivande bäckar och dammar där potatis odlas. Halterna är dessutom avsevärt högre i fält där potatis odlats under det senaste året, jämfört med fält där potatisen skördades för två eller tre år sedan. Det tyder på aktiv tillförsel och efterföljande spridning.
Varför används PFAS i kemiska växtskyddsmedel?
Att PFAS-ämnen ingår i jordbrukskemikalier beror på molekylär design. För att bekämpa potatisbladmögel krävs substanser som sitter kvar på plantan trots regn och sol. Genom att integrera starka kol-fluor-bindningar (såsom trifluormetylgrupper, C-CF3) i exempelvis svampmedlet fluazinam, skapas ett mycket tåligt skydd.
När bekämpningsmedlet bryts ner i jorden frigörs restprodukten TFA. Eftersom TFA är helt fluorerat bryts det i princip aldrig ner i naturen. Det är mycket vattenlösligt och rörligt, vilket gör att det lätt sköljs ut i grundvattnet och skapar en långsiktig PFAS-depå i marken.
Fältförsök i Halland visar snabb spridning efter skörd
Genom kontrollerade fältförsök i Halland har forskargruppen kartlagt hur TFA rör sig i odlingslandskapet. Halterna i dräneringsvattnet stiger kraftigt drygt en månad efter skörd. Under höstregnen nås tydliga toppar på omkring 2500 nanogram TFA per liter i omgivande bäckvatten, vilket gör att föreslagna gränsvärden för ytvatten periodvis överskrids.
| Undersökt parameter | Resultat vid användning av fluazinam | Jämförelse utan fluazinam-behandling |
| Potatisskörd | Normal skördenivå uppnådd | Ingen mätbar skillnad i skördemängd |
| TFA-halt i potatis | Dubbelt så hög koncentration av TFA i knölarna | Halverad TFA-halt i jämförelse |
| Dräneringsvatten | Kraftigt förhöjda TFA-halter 1–1,5 månad efter skörd | Inga anmärkningsvärda toppar detekterade |
| Bäckvatten | Hösttoppar på cirka 2500 ng/l över bakgrundsnivån | Stabila och låga bakgrundsnivåer |
Kemikalieinspektionen omprövar dussintals växtskyddsmedel
Den ökande uppmärksamheten kring TFA i miljön har lett till åtgärder över hela Europa. I Danmark har flera TFA-bildande bekämpningsmedel redan förbjudits. Den svenska Kemikalieinspektionen genomför nu en omprövning av totalt 38 godkända produkter innehållande sex olika verksamma ämnen som kan brytas ned till TFA. Arbetet görs i dialog med branschen och beräknas vara slutfört senast i april 2028.
Betydande ekonomiska konsekvenser för svenskt lantbruk
Att fasa ut PFAS-baserade växtskyddsmedel utan fungerande ersättningsmetoder är en stor utmaning. Potatisodlingen är extremt sårbar för svampangrepp, och utan fungerande skydd riskerar resistensproblemen att förvärras. Enligt en konsekvensutredning från Jordbruksverket och Växtskyddsrådet kan effekterna av ett förbud slå hårt.
| Utredningsscenario | Regulatorisk omfattning | Beräknad ekonomisk effekt för lantbruket |
| Scenario 1 | Utfasning av flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol och tau-fluvalinat | Flera hundra miljoner kronor i uteblivet skördevärde; stärkelsepotatis drabbas hårt |
| Scenario 2 | Omfattar även utfasning av fluopikolid och oxatiapiprolin | Totalt upp till 1,2 miljarder kronor årligen för hela jordbrukssektorn |
Källor hos Hushållningssällskapet
Den svenska forskningsstudien har finansierats av Jordbruksverket och Stiftelsen Lantbruksforskning. Den genomförs i samarbete mellan Hushållningssällskapet Skåne, Eurofins, Örebro universitet och SLU.




























