Det amerikanska handelsdepartementets beslut att neka elbilstillverkaren Polestar tillstånd att sälja nya fordon i USA från och med modellår 2027 markerar en ny och mer aggressiv fas i det teknologiska spänningsförhållandet mellan Washington och Peking. Polestar, med rötter i Sverige men under kontroll av den kinesiska fordonsjätten Geely Holding Group, tvingas nu i praktiken att lämna den amerikanska nybilsmarknaden. Detta sker trots att bolaget tillverkar sin bäst säljande modell på amerikansk mark.

Samtidigt har systerbolaget Volvo Cars, under samma kinesiska huvudägare, säkrat ett unikt och tidsbegränsat undantag från regleringen. Denna strategiska klyvning av Geely-sfärens varumärken blottlägger en komplex verklighet där nationell säkerhet, datastyrning och bolagsstrukturer avgör globala fordonsaktörers överlevnad på världens näst största bilmarknad. Hur det ska gå för Volvo Cars i denna nya geopolitiska miljö beror på bolagets ägandeförhållanden, industriella anpassningar och den amerikanska lagstiftningens framtida bana.

Den amerikanska regleringen och connected vehicle-regeln

Den regulatoriska barriär som stänger ute Polestar från USA är Connected Vehicle Rule, ett regelverk som introducerades av Biden-administrationen och därefter har skärpts under Trump-administrationen. Regelverket, som administreras av handelsdepartementets underavdelning Bureau of Industry and Security (BIS), trädde i kraft den 17 mars 2025. Syftet är att förhindra att uppkopplade fordon används som mobila datacentraler för spionage av främmande makt, med primärt fokus på Kina och Ryssland.

Regleringen adresserar kritiska komponenter i moderna bilar genom en fasindelad struktur:

• Vehicle Connectivity Systems (VCS): System som möjliggör extern kommunikation via telematikenheter, Bluetooth, mobilnät, satellit och Wi-Fi.
• Automated Driving Systems (ADS): Sensorer och mjukvara för autonoma köregenskaper.

Från och med modellår 2027 förbjuds import och försäljning av fordon vars mjukvara för VCS och ADS har utvecklats av, eller kontrolleras av, enheter i länder som definieras som utländska motståndare. Samma förbud träffar fordon som tillverkas av tillverkare under kontroll av intressen i dessa länder – oavsett var monteringen sker. Från och med modellår 2030 utvidgas förbudet till att även omfatta hårdvara. Överträdelser är förenade med civila böter på upp till 377 000 dollar per överträdelse och straffrättsliga påföljder på upp till 20 års fängelse.

Regelverkets räckvidd skapar ringar på vattnet i hela bilindustrin. Exempelvis har Ford tvingats ansöka om särskilda tillstånd för att kunna fortsätta importera sin Kina-tillverkade Lincoln Nautilus-modell. Detta visar att regleringen slår mot alla fordonsplattformar som integrerar kinesisk mjukvara eller hårdvara, oavsett tillverkarens nationalitet.

Polestars tvingade reträtt: orsaker och strategisk omställning

Polestars oförmåga att erhålla ett godkännande innebär att inga nya bilar av modellår 2027 eller senare tillåts för försäljning i USA. Förbudet träffar Polestar med full kraft, trots att tillverkningen av suven Polestar 3 är förlagd till Volvo Cars fabrik i Ridgeville, South Carolina. Eftersom Polestar bedöms vara under direkt kinesiskt inflytande spelar den fysiska monteringsplatsen ingen roll i säkerhetsprövningen.

Orsakerna till Polestars misslyckande, i jämförelse med Volvos framgång, kan härledas till bolagets ägarstruktur och dess mjukvaruplattform. Även om Polestar är noterat på Nasdaq i New York har ägandet förskjutits allt djupare in i Geelys direkta intressesfär. Volvo Cars har successivt minskat sin ägarandel i Polestar till omkring 16–18 procent genom att dela ut aktier till sina egna investerare. Samtidigt har PSD Investment – Geely-grundaren Li Shufus privata investeringsbolag – stigit fram som den enskilt största ägaren med cirka 44 procent av rösterna. Denna direkta koppling till Geely-koncernens kinesiska kärna har gjort det svårt för Polestar att påvisa den grad av självständighet som krävs.

Polestar accelererar nu en global ompositionering där tyngdpunkten flyttas till Europa. Bolaget framhåller att den amerikanska marknaden under första kvartalet 2026 endast representerade 6 procent av dess totala försäljningsvolym, medan Europa står för närmare 80 procent. Den framtida modellen Polestar 7 kommer att tillverkas och rullas ut direkt från en europeisk produktionsanläggning. Polestar planerar att sälja av sitt befintliga USA-lager av modellerna Polestar 3 och Polestar 4, och utlovar att underhållet och servicenätverket för befintliga amerikanska kunder ska hållas intakt.

För att säkra den finansiella överlevnaden under detta strategiska skifte har Polestar tvingats genomföra omfattande kapitalåtgärder. Under det första kvartalet 2026 redovisade bolaget en försäljningsvolym på 13 126 bilar (en ökning med 7 procent) och intäkter på 633 miljoner dollar. Rörelsen tyngdes dock av en bruttoförlust på 20 miljoner dollar och en minskad kassa. Geely Sweden och Volvo Cars omvandlade därför cirka 639 miljoner dollar av utestående lån till eget kapital, varav Volvo Cars konverterade 274 miljoner dollar den 31 mars 2026. Volvo Cars förlängde dessutom sitt återstående aktieägarlån till Polestar på 726 miljoner dollar till december 2031. Dessa åtgärder minskar Volvos direkta finansiella exponering mot Polestars löpande förluster, men binder samtidigt upp betydande kapital i ett varumärke vars tillväxtpotential i USA nu har raderats ut.

Volvo Cars: det känsliga undantaget och marknadens reaktion

I skarp kontrast till Polestar beviljade det amerikanska handelsdepartementets underavdelning i slutet av maj 2026 ett specifikt tillstånd för Volvo Cars att fortsätta importera och sälja uppkopplade fordon i USA. Beskedet togs emot med stor lättnad på marknaden, och Volvo Cars aktie rusade med cirka 7 procent på Stockholmsbörsen under onsdagen den 27 maj 2026, eftersom beslutet dämpade en av de största regulatoriska riskerna för bolaget.

Enligt Volvo Cars är godkännandet resultatet av konstruktiva diskussioner gällande bolagsstyrning, datadelning och teknologisk integritet. Analyser indikerar att Volvo har genomfört en omfattande omstrukturering av sin datastyrning (data governance) för att erhålla undantaget. Det handlar om att bygga digitala och organisatoriska brandväggar som garanterar att data från amerikanska förare lagras och processas lokalt i USA eller Europa, utan risk för insyn eller fjärråtkomst från Kina. Volvo Cars gynnades även av sin status som självständigt börsnoterat bolag på Nasdaq Stockholm, där styrelsen och bolagsstyrningen i högre grad följer västerländska principer för minoritetsskydd och oberoende.

Undantaget är dock behäftat med betydande osäkerheter:

• Tidsbegränsat skydd: Tillståndet uppges endast täcka leveranser för modellår 2027, vilket innebär kontinuerliga omprövningar inför kommande modellår.
• Inget prejudikat: Amerikanska tjänstemän understryker att beslutet är bilateralt och inte sätter något prejudikat för andra kinesiskägda varumärken inom Geely-koncernen, såsom Lotus eller Zeekr.
• Lagstiftningsrisker: Det finns ett starkt politiskt tryck i den amerikanska kongressen för ett permanent och totalt förbud mot kinesiska bilar, baserat enbart på ägarförhållanden. Om en sådan lagstiftning träder i kraft skulle Volvos nuvarande undantag dras in.

USA är en avgörande marknad för Volvo Cars. Under föregående år sålde bolaget 121 607 bilar i landet, vilket genererade cirka 20 procent av bolagets totala intäkter. Ett importförbud skulle ha varit förödande för lönsamheten, eftersom utveckling av nya, helt oberoende mjukvaruplattformar tar flera år och kostar miljardbelopp.

Ett konkret exempel på hur avgörande detta tillfälliga undantag är för märkets tillväxtplaner är den helt elektriska suven Volvo EX60. Bilen, som började serietillverkas i svenska Torslanda den 22 april 2026, är den första helelektriska Volvomodellen som har utvecklats och tillverkats i sin helhet i Sverige. Då EX60 ska säljas på den amerikanska marknaden under 2026, men bygger på Geely-koncernens mjukvaruplattform, hade den amerikanska lanseringen stoppats helt utan handelsdepartementets tillstånd. Godkännandet innebär därmed att Volvos nya viktiga volymmodell kan nå sina amerikanska köpare.

Strategisk jämförelse av Geely-sfärens varumärken

För att belysa skillnaderna i förutsättningar och strategier mellan de två Geely-ägda varumärkena presenteras nedanstående sammanställning.

Industriell påverkan på fabriken i South Carolina

Besluten slår hårt mot Geely-koncernens långsiktiga industriella planering i USA. Fabriken i Ridgeville, South Carolina, representerar en investering på över 1,3 miljarder dollar och har en installerad kapacitet att producera upp till 150 000 fordon per år. Fabriken monterar för närvarande den helelektriska flaggskeppsmodellen Volvo EX90 samt Polestar 3.

Eftersom Polestar 3 inte längre får säljas i USA efter modellår 2027 uppstår ett kapacitetsgap i fabriken. Volvo Cars har dock redan initierat åtgärder för att kompensera för detta bortfall och nå fullt utnyttjande av anläggningen under de kommande åren. Under slutet av 2026 kommer produktionen av Volvos globala storsäljare, SUV-modellen XC60 (i både mildhybrid- och laddhybridutförande), att flyttas till Ridgeville-fabriken. Detta är ett strategiskt viktigt drag då XC60 är märkets mest populära modell i USA, med en försäljningsökning på nästan 23 procent under de första sex månaderna av 2025.

Genom dessa lanseringar planerar Volvo Cars att nära fördubbla sin personalstyrka i South Carolina till 4 000 anställda och nå fabrikens maximala kapacitet mot slutet av decenniet. Idag tillverkas färre än 5 procent av de Volvobilar som säljs i USA lokalt, men målet är att den siffran ska överstiga 50 procent. Att bygga där man säljer minskar sårbarheten för tullar och handelsrestriktioner.

Det industriella skiftet i South Carolina sker dock inte utan utmaningar. I juni 2026 avgick Miguel Tavera, Volvos högsta chef för tillverkning och leveranskedja i Amerika, efter endast nio månader på posten. Avgången beskrivs som abrupt och inträffar i ett kritiskt skede när fabriken förbereder sig för att fördubbla antalet modeller i produktion. Globala produktionschefen Nicolas Guibert har tagit över rollen tillfälligt för att minimera störningar i den viktiga upprampningen.

Framtidsutsikter och geopolitiska implikationer

Fallet med Polestar och Volvo Cars visar att lokal tillverkning inte längre är ett tillräckligt skydd mot geopolitiskt motiverade handelshinder. Den amerikanska säkerhetspolitiken har skiftat fokus från traditionell protektionism till digital suveränitet, där kontrollen över mjukvarustackar och förares personuppgifter väger tyngre än var plåten pressas.

För Geely innebär detta att koncernen måste driva en alltmer fragmenterad produkt- och mjukvarustrategi. Konceptet med en enda global plattform är i praktiken dött för kinesiska aktörer som vill verka i väst. Volvo Cars överlevnad på den amerikanska marknaden hänger på bolagets förmåga att upprätthålla en strikt separation mellan sina västerländska system och det kinesiska moderbolagets teknologi. Varje framtida integration av kinesisk mjukvara eller hårdvara efter 2030 riskerar att omedelbart ogiltigförklara det erhållna undantaget. För Polestar innebär det definitiva USA-förbudet att marginalerna krymper och att framgången i Europa samt tillväxtmarknader i Latinamerika och Sydostasien blir helt avgörande för varumärkets långsiktiga finansiella överlevnad.