En nations rätt till självförsvar är en grundläggande princip i internationell rätt. Men efter månader av intensiv krigföring i Gaza höjs allt fler röster som menar att Israels agerande har överskridit gränserna för vad som kan anses vara ett proportionerligt svar. Den centrala frågan som nu debatteras globalt är: Var går gränsen för självförsvar, och har Israel passerat den?
Denna analys, baserad på information från internationella organ, människorättsorganisationer och parterna själva, utforskar de argument som ligger till grund för den växande kritiken.
Argumenten för att gränsen har passerats
Kritiker till Israels krigföring pekar på flera nyckelfaktorer som de anser undergräver påståendet om ett legitimt självförsvar. De menar att även om kriget inleddes som ett svar på Hamas terrorattack den 7 oktober, har responsens natur och konsekvenser ändrat ekvationen.
Proportionalitetsprincipen
En hörnsten i den internationella humanitära rätten är proportionalitetsprincipen. Den innebär att en militär attack inte får förväntas leda till civila förluster som är oproportionerliga i förhållande till den förväntade konkreta och direkta militära fördelen.
Människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har i rapporter anklagat Israel för att systematiskt bryta mot denna princip. De pekar på användningen av tunga bomber i tättbefolkade civila områden och attacker mot bostadshus där hela familjer utplånats. Enligt FN:s kontor för mänskliga rättigheter (OHCHR) har tiotusentals palestinier dödats, varav en stor andel kvinnor och barn. Kritiker menar att denna enorma civila förlust är uppenbart oproportionerlig, oavsett det militära målet att eliminera Hamas.
Den humanitära katastrofen
Utöver antalet döda och skadade har krigföringen lett till vad FN och en rad hjälporganisationer beskriver som en humanitär katastrof. Stora delar av Gazas infrastruktur – sjukhus, skolor, reningsverk och bostäder – har förstörts. Enligt UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, har närmare två miljoner människor tvingats på flykt inom enklaven, ofta flera gånger.
Internationella domstolen (ICJ) i Haag har i flera beslut, efter en anmälan från Sydafrika, beordrat Israel att vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkerställa att grundläggande humanitär hjälp når befolkningen. Det faktum att domstolen funnit det ”plausibelt” att Israels agerande kan falla under folkmordskonventionen och har beordrat specifika åtgärder för att skydda civilbefolkningen, ses av många som ett juridiskt tecken på att agerandet gått för långt.
Kollektiv bestraffning
En annan allvarlig anklagelse är att Israels agerande utgör en form av kollektiv bestraffning av Gazas hela befolkning. Att skära av tillförseln av mat, vatten, el och bränsle, samt den omfattande förstörelsen, ses av kritiker inte som riktade åtgärder mot Hamas, utan som en bestraffning av 2,3 miljoner människor. Kollektiv bestraffning är uttryckligen förbjuden enligt den fjärde Genèvekonventionen.
Israels ståndpunkt
Den israeliska regeringen och dess militär (IDF) avvisar bestämt dessa anklagelser. Deras argument vilar på rätten till självförsvar enligt FN-stadgans artikel 51.
Rätten och skyldigheten att försvara sig
Israels främsta argument är att landet befinner sig i ett existentiellt krig mot en terrororganisation som har som uttalat mål att utplåna den judiska staten och som har lovat att upprepa attackerna från den 7 oktober. Från detta perspektiv är de militära operationerna nödvändiga för att garantera landets säkerhet och för att nedmontera Hamas militära och styrande kapacitet.
Hamas agerande
Israel hävdar att det höga antalet civila offer är en direkt konsekvens av Hamas strategi. De anklagar Hamas för att medvetet placera militär infrastruktur och personal i och under civila platser som sjukhus, skolor och moskéer, och därmed använda sin egen befolkning som mänskliga sköldar. IDF menar att de gör allt de kan för att minimera civila skador genom varningar och riktade attacker, men att civila offer blir oundvikliga när fienden agerar på detta sätt.
Krigets mål
De officiella målen med kriget är att eliminera Hamas som ett militärt hot och att få hem de gisslan som togs den 7 oktober. Israel argumenterar för att ett upphörande av striderna innan dessa mål är uppnådda skulle innebära en seger för Hamas och en garanti för framtida attacker.
En global skiljelinje
Debatten om Israels agerande i Gaza handlar i grunden om tolkningen av internationell rätt och moral i en av världens mest komplexa konflikter. Medan Israels allierade länge betonade rätten till självförsvar, har tonen från många länder blivit alltmer kritisk i takt med att den humanitära krisen förvärrats.
Frågan om Israels rätt till självförsvar har för många förbytts i en fråga om metoderna som används i det försvarets namn. Slutsatsen för allt fler internationella bedömare, jurister och stater tycks vara att även en legitim rätt till försvar har gränser – och att konsekvenserna av Israels krigföring i Gaza har överskridit dem med förödande resultat.



























