Det som i många hem betraktas som en tråkig matrest i kylen kan i själva verket förvandlas till en kulinarisk succé. I anslutning till Internationella matsvinnsdagen den 29 september firar den skånska skoltävlingen Resterkocken tioårsjubileum. Initiativet, som drivs av Sysav i samarbete med avfallsbranschen och skånska kommuner, har under ett helt decennium utmanat grundskoleelever att se matsvinn som en värdefull resurs.

10 år av matglädje och beteendeförändring

Resterkocken startade 2016 och har sedan dess engagerat tusentals elever runt om i Skåne och övriga landet. Genom att förena hem- och konsumentkunskap med miljöengagemang och kreativ matlagning har tävlingen etablerat sig som ett uppskattat inslag i skolarbetet. Eleverna får laga nyskapande rätter av överbliven mat, dokumentera sina recept och tävla om priser till klasskassan.

Ann Thorén, projektledare på Sysav, imponeras varje år av deltagarnas uppfinningsrikedom:

– Jag blir lika imponerad varje år av elevernas fantasi. Det som för många är en tråkig rest blir i deras händer något helt oväntat. Det är både inspirerande och hoppfullt.

Erfarenheterna visar dessutom att kunskaperna inte stannar i skolan – barnens engagemang smittar snabbt av sig till föräldrar och middagsbord i de skånska hushållen.

Matsvinnets anatomi – siffrorna bakom utmaningen

Matsvinn är en av vår tids mest onödiga belastningar på både miljö och hushållsekonomi. Data från Livsmedelsverket och Naturvårdsverket belyser utmaningens omfattning:

• 16 kilo ätbar mat kastas per person och år direkt i hushållssoporna.
• 18 kilo mat och dryck hälls årligen ut i vasken per person.
• 130 kilo mat slängs av en genomsnittlig tvåbarnsfamilj varje år, vilket motsvarar en ekonomisk förlust på 5 000–6 000 kronor.
• 8–10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser härrör från matsvinn. Om matsvinnet vore ett eget land skulle det vara den tredje största utsläpparen globalt, efter Kina och USA.

Unga som förändringsagenter

Barn och unga är ofta de mest effektiva ambassadörerna för hållbara vanor i hemmet. Genom att i tidig ålder lära sig lita på sina egna sinnen – att titta, lukta och smaka i stället för att enbart stirra sig blind på bäst före-datumet – skapas sunda vardagsvanor som håller hela livet.

I Resterkocken förvandlas torrt bröd till krispiga krutonger, slaka grönsaker till mustiga soppor eller gårdagens kokta potatis till frasiga tortillas. Hållbarhet handlar här inte om förbud eller uppoffringar, utan om matglädje och kreativitet.

Enkla tips för att stoppa svinnet i vardagen

• Lita på dina sinnen: Titta, lukta och smaka innan du slänger något. Bäst före-datum anger endast garanterad kvalitet vid obruten förpackning, inte sista förbrukningsdag.
• Inventera kylskåpet: Ha en ”äta först”-hylla och planera måltider utifrån vad som redan finns hemma.
• Rädda grönsakerna: Slaka rotfrukter och grönsaker återfår snabbt sin spänst i ett bad med iskallt vatten.
• Utnyttja frysen: Frys in överbliven mat, ostkanter och brödskivor i portionsstorlekar.

Fakta om årets tävling

Jubileumsupplagan av Resterkocken öppnar för anmälningar den 1 oktober 2026:

• Målgrupp: Alla elever i grundskolan och anpassad grundskola i Sysavs delägarkommuner och deltagande samarbetskommuner.
• Tävlingsperiod: 1 oktober 2026 till 1 mars 2027.
• Priser: Vinnarklasserna i kategorierna F–6 och 7–9 belönas med 10 000 kronor vardera till klasskassan, och övriga finalister får 2 000 kronor.