Sveriges Riksbank har idag beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Beslutet, som tillkännagavs under onsdagsmorgonen och träder i kraft den 25 juni 2025, kommer mot bakgrund av en svagare svensk ekonomi och en global omvärld präglad av osäkerhet, trots att inflationen stabiliserats i linje med bankens prognoser.
Riksbankens övergripande mål är att upprätthålla en låg och stabil inflation, preciserad till en årlig förändring av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) på 2 procent. Sedan maj 2024 har Riksbanken gradvis sänkt styrräntan från 4 procent, och dagens sänkning är ett fortsatt steg i denna riktning för att stabilisera inflationen och stärka konjunkturen.
Globala och nationella ekonomiska utsikter
Den globala ekonomin präglas fortsatt av geopolitiska konflikter och diskussioner om handelstullar, särskilt från USA. Även om oron på finansmarknaderna har minskat något på senare tid, och tullarna förväntas bli lägre än vad som ursprungligen aviserades i april, bedöms tillväxten globalt att hämmas på kort sikt. I USA sjönk BNP något under första kvartalet, delvis på grund av tillfälligt stark import i förväg av tullar och en långsammare konsumtionstillväxt. Euroområdet har däremot sett en BNP-tillväxt under första kvartalet, även om hushållens och företagens förtroende har legat kvar på låga nivåer.
För svensk del finns det goda förutsättningar för en starkare konjunktur framöver, inte minst tack vare stigande reallöner för hushållen. Dock går återhämtningen långsammare än förväntat, med svag tillväxt och fortsatt hög arbetslöshet. BNP sjönk under det första kvartalet, vilket delvis kan förklaras av tillfälliga faktorer som minskade investeringar i byggnader och anläggningar. Arbetslösheten uppgick till 8,8 procent under första kvartalet, och trots en oväntad ökning i sysselsättningen har efterfrågan på arbetskraft minskat.
Inflationstryck och framåtblick
Inflationen i Sverige har sjunkit efter uppgången i början av året och har de senaste månaderna utvecklats i linje med Riksbankens mars-prognos. I maj uppgick KPIF-inflationen till 2,3 procent och KPIF exklusive energi till 2,5 procent. Riksbanken bedömer att den högre inflationen under årets inledning främst förklaras av övergående faktorer, såsom prishöjningar på vissa livsmedel och administrativa priser, samt den årliga ”korgeffekten” i KPIF.
Kronan har stärkts mer än väntat under året, särskilt mot dollarn, vilket troligtvis beror på minskad efterfrågan på amerikanska tillgångar. Denna förstärkning bidrar till att dämpa priserna på importerade varor och därmed inflationen.
Riksbankens prognos för styrräntan indikerar en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning under året. Från och med 2027 förväntas styrräntan långsamt stiga igen mot den neutrala räntan på lång sikt, som Riksbanken bedömer ligger mellan 1,5 och 3 procent.
Osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna är dock fortsatt stor. Risker som en eskalerad global handelskonflikt eller geopolitiska spänningar kan leda till högre importpriser och utbudsstörningar, vilket skulle försvåra den penningpolitiska hanteringen. Riksbanken följer noggrant den ekonomiska utvecklingen för att vid behov kunna anpassa penningpolitiken framöver.
