Slutförhandlat och klart. Den polska jätteordern på tre svenskdesignade A26-ubåtar ritar om den marina kartan i norra Europa. Samtidigt har hjärtat i den anrika svenska ubåtsutvecklingen lämnat sin historiska vagga i Malmö för att istället ta plats i det skånska forskningsklustret.

Jätteaffären i hamn – Polen köper svenskt

Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Polens premiärminister Donald Tusk presenterade ett historiskt försvarsavtal i den polska hamnstaden Gdynia. Efter månader av slutliga förhandlingar står det klart att Polen köper tre toppmoderna ubåtar av typen A26 från Saab. Affären har ett totalt värde på svindlande 47 miljarder kronor.

Avtalet är omfattande och inkluderar utöver själva ubåtarna även kompletta vapen-, utbildnings- och supportpaket. För att stödja Polens strategiska autonomi kommer Saab också att bygga upp lokal kapacitet för underhåll, reparationer och översyn direkt på plats i Polen.

Det akuta glappet fylls av svenska flottan

Eftersom de nya A26-ubåtarna ska tillverkas och levereras successivt under det kommande decenniet, uppstår ett tillfälligt glapp i Polens ubåtskapacitet. Länderna har därför enats om en övergångslösning: Den polska marinen hyr den svenska ubåten HMS Södermanland fram till år 2032. Denna så kallade ”gap filler” gör att de polska besättningarna omedelbart kan hålla igång och utveckla sin operativa förmåga i Östersjön under tiden de nya fartygen byggs.

Vilka länder har beställt A26?

Ubåten A26 – som i Sverige går under namnet Blekinge-klass – är en konventionell ubåt speciellt optimerad för grunda och kustnära vatten. Den är fylld med avancerad smygteknik och luftoberoende Stirling-motorer (AIP) som möjliggör veckolånga undervattensuppdrag utan att behöva gå upp till ytan.

Orderböckerna för denna femte generationens ubåt ser ut enligt följande:

• Sverige: Var först ut med att beställa två ubåtar: HMS Blekinge och HMS Skåne. De byggs på Saabs varv i Karlskrona och leveranserna beräknas till 2031 respektive 2033.
• Polen: Är i och med det färska kontraktet Saabs första utländska exportkund för A26-klassen, med en beställning på totalt tre fartyg som ska slutlevereras fram till 2038.

I dagsläget är det bara Sverige och Polen som har köpt A26. Saab Kockums slogs länge om det gigantiska nederländska ubåtsprojektet (där man erbjöd en modifierad variant i samarbete med det holländska varvet Damen), men våren 2024 valde Nederländerna slutligen franska Naval Group. Saab marknadsför dock modellen aktivt mot flera andra länder över hela världen som står inför att förnya sina flottor.

Kockums i Skåne: Från Malmös varvskranar till Lunds forskningsby

Att tala om svenska ubåtar är att tala om Kockums. Företagets historia i Skåne sträcker sig över mer än 180 år och är tätt sammanflätat med Malmös utveckling från en tung industristad till dagens kunskapshub.

Epoken Malmö (1840-talet – 2025)

Under 1900-talet var Kockums i Malmö ett av världens största civila skeppsvarv. Den enorma Kockumskranen, som restes på 1970-talet, var stadens starkaste landmärke och en symbol för den skånska industrins guldålder.

När den civila varvskrisen slog till under 1980-talet ställdes produktionen om helt till militära fartyg och ubåtar. År 1998 upphörde dock den fysiska ubåtstillverkningen i Malmö helt. Den tunga monteringen och varvsdriften koncentrerades då till marinbasen och varvet i Karlskrona, medan vissa strukturella delar fortsatte att tillverkas i Landskrona.

Kvar i Malmö (på det anrika kontoret i Västra Hamnen) blev dock den viktigaste tillgången: ”hjärnan”, det vill säga design-, utvecklings- och ingenjörsavdelningen.

Det stora uppbrottet: Flytten till Brunnshög

I november 2025 klipptes de sista banden till Malmös hamnar. Saab fattade det strategiska beslutet att flytta hela Kockums utvecklingsavdelning och de cirka 900 ingenjörerna till en nybyggd, topphemlig och högsäkerhetsklassad anläggning på Brunnshög i Lund.

Satsningen gjordes för att möta den internationellt sett enorma efterfrågan på försvarsmateriel. Genom att placera ubåtsutvecklingen i Lund blev Saab Kockums granne med Lunds universitet, Science Village och techjättar som Axis Communications.

Moderna ubåtar handlar i dag mindre om tungt stål och mer om avancerad mjukvara, AI-integration, sensorer och kryptering. I de nya lokalerna i Lund ryms specialbyggda simulatorer och digitala testcenter där systemen för de svenska och polska ubåtarna finjusteras i en virtuell miljö långt innan de möter havets botten.

Även om de fysiska ubåtarna svetsas samman i Blekinge, bär de med sig ett skånskt DNA som formats under sekler i Malmö – och som numera spetsas till i Lund.