Regionfullmäktige i Skåne fastställde den 29 september 2026 den nya Regionala transportinfrastrukturplanen (RTI-plan) för perioden 2026–2037. Planen fördelar 7,3 miljarder kronor i statliga medel under tolv år och ersätter den tidigare planen för 2022–2033. Investeringarna omfattar vägsäkerhet, busstrafik, cykelvägar och kapacitetshöjande insatser på järnvägen. Målet är att underlätta vardagsresandet och stärka det skånska näringslivets konkurrenskraft.

Beslutet väckte dock politisk debatt. Vänsterpartiet stod helt ensamt om att rösta nej. Partiet krävde i första hand en återremiss för större satsningar på den skånska järnvägen och reserverade sig när förslaget föll. Vänsterpartiet varnar för att planens tunga fokus på väginvesteringar riskerar att öka biltrafiken och utsläppen, vilket motverkar både regionala och nationella klimatmål.

Beslutet i Regionfullmäktige

Fastställandet av transportinfrastrukturplanen var en av de mest centrala punkterna vid sammanträdet den 29 september 2026. Planen utgår från regeringens nationella ramar från april 2026, utifrån vilka Region Skåne har prioriterat de regionala medlen. Den regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att årligen följa upp genomförandet.

Vid samma sammanträde fattades även beslut om:

• Rabatterad kollektivtrafik: En 25-procentig rabatt införs den 1 november 2026 för personer med sjuk-, aktivitets- eller handikappersättning.
• Miljöredovisning: Region Skånes miljöredovisning för 2025 fastställdes gentemot målen i Miljöprogram 2030.

Strategiska prioriteringar och nyckelprojekt

Planen kombinerar större investeringsprojekt med riktade trimningsåtgärder. Enligt Anna Pettersson, utvecklingsdirektör i Region Skåne, ska satsningarna märkas direkt i invånarnas vardag. Håkan Samuelsson, enhetschef för transport och infrastruktur, framhåller att prioriteringarna skett i nära dialog med Skånes kommuner och Trafikverket.

Trafikverket ansvarar nu för att projektera och verkställa de beslutade åtgärderna.

Vänsterpartiets invändning: Krav på mer tågräls

Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade emot planen. Alexandra Thomasson (V) yrkade om återremiss för att flytta investeringar från vägbyggen till en omfattande utbyggnad av järnvägen. När yrkandet röstades ned valde partiet att avslå förslaget och reservera sig.

Alexandra Thomasson och Tobias Petersson (V) framhåller att tågsatsningar är avgörande för att nå Skånes klimatmål. De anser att ökad vägkapacitet stimulerar mer biltrafik och högre utsläpp, vilket strider mot regionens Miljöprogram 2030. Partiet kopplar även spårkravet till en bredare satsning på utbyggd kollektivtrafik och sänkta biljettpriser.

Utmaningar i Skånes infrastruktur

Den politiska debatten sätter ljuset på flera underliggande konflikter i regionen:

1. Riktade insatser vs. nya spår: Mindre åtgärder som mötesspår ger snabb effekt, men ersätter inte helt ny spårkapacitet om fler transporter ska flyttas från väg till skena.
2. Statliga ramar: Region Skåne förfogar över 7,3 miljarder kronor, men de allra största järnvägssatsningarna avgörs i den statliga nationella planen.
3. Målkonflikt i klimatarbetet: Vägutbyggnader höjer säkerheten, men riskerar samtidigt att öka biltrafiken.
4. Geografisk balans: Planen måste väga samman storstädernas pendlingsbehov med tillgänglighet för landsbygd och näringsliv i hela Skåne.

Genom beslutet har Skåne stakat ut sin infrastrukturriktning fram till 2037. Medan Trafikverket nu tar över genomförandet av projekten, lär debatten om klimatmål, tågräls och prioriteringar mellan transportslag fortsätta under hela planperioden.