En stark trio åker till Stockholm för ett sista försöka att stoppa den vansinniga rivningen av ett modernt fungerande kraftverk i Malmö. De tre som ska uppvakta regeringen är Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Skånes regionstyrelseordförande Carl Johan Sonesson (M) och vd:n för Sydsvenska handelskammaren Stephan Müchler.
En lång rad av dåliga beslut
Bakgrunden till det här är en lång historia där Svenska Kraftnät länge vägrat använda Öresundsverket i Malmö som reservresurs till elförsörjningen. Svenska Kraftnät har gång på gång avvisat ägarna Unipers försök att sätt kraftverket på marknaden igen. Det är som om Svenska Kraftnät fortfarande lever kvar i åren då el var billigt i Sverige och Barsebäck fortfarande var i drift.
De stora gasturbinerna i kraftverket är toppmoderna och skulle kunna förse regionen med tillräcklig elproduktion när det inte blåser. Givetvis har rikspolitikers och Svenska Kraftnäts dåliga beslut lett till att Uniper gett upp och nu såld gasturbinerna. De ska rivas och levereras till Asien. En kapitalförstöring utan dess like att riva ett kraftverk som vi verkligen skulle behöva nu. Dessutom är gasturbinerna mycket modernare än de gamla oljeeldade turbinerna i Karlshamnsverket.
Inte bara effekten från Öresundsverket går förlorad
Öresundverket har en kapacitet på 440 MW el och 250 MW fjärrvärme. Men det stannar inte vid det utan det är en obalans i eldistributionen i Skåne, så om Öresundsverket tas i drift kan ytterligare 200 MW el användas i Skåne. Detta tillskott på effekt kommer från nybyggda Sydvästlänken som då skulle kunna utnyttja sin fulla kapacitet.
Så Svenska Kraftnät och politikers dåliga beslut sedan många år tillbaks gör att Malmö och region Skåne nu går miste om 640 MW elproduktion. Det är mer än en reaktor i nedlagda Barsebäck. Öresundsverket skulle kunna pressa ner elpriserna i södra Sverige rejält.
Öresundsverket i Malmö har tidigare bidragit till elförsörjningen i södra Sverige och till fjärrvärmeleveranserna till Malmöborna. På grund av låga elpriser och alternativ värmeproduktion i Malmö-området, har Öresundsverket inte varit tillgängligt för elmarknaden sedan 2017.
Öresundsverkets historia
1950-talet. Redan då producerades el på Öresundsverket. Det gamla Öresundsverket bestod av tre olika verk som byggdes i olika etapper i Malmö industrihamn.
Verk 1 planerades och byggdes av dåvarande Sydkraft i början av 1950-talet. De fyra kol- och oljeeldade pannorna producerade tillräckligt med ånga för att tre ångturbiner skulle kunna få en gemensam produktionskapacitet på 160 MW elektricitet. Verk 1 var verksamt och i kommersiell drift fram till i början av 1970-talet.
1957. Verk 2 stod klart. Verket bestod av en ångturbin och en panna stor nog att producera 70 MW el. Precis som för Verk 1 var bränslet till pannorna kol och olja. Samtidigt som Verk 2 i början av 1980-talet kompletterades med möjligheten att producera 150 MW fjärrvärme till Malmös fjärrvärmenät försågs även pannan med omfattande reningsutrustning för stoft och svavel.
1964. Verk 3 stod klart. Ett oljeeldat aggregat med möjlighet till 160 MW elproduktion. När Verk 3 var satt i drift kunde Öresundsverket titulera sig norra Europas största kraftverk. Den omfattande utbyggnaden av Malmö fjärrvärmenät i slutet av sjuttiotalet gjorde att även Verk 3 försågs med möjlighet till fjärrvärmeproduktion.
Som mest producerade det gamla Öresundsverket 400 MW el och 250 MW värme, vilket gjorde verket till en viktig hörnsten i den sydsvenska energiförsörjningen.
Tidigt 1990-tal. Verk 3 försågs med en lågbrännare samtidigt som kontrollutrustningen byttes ut.
1993. Moderniseringen till trots så lades verket i malpåse.
Tidigt 2000-tal. Planer tog form på att modernisera Öresundsverket för en kommande återstart. Vid den här tiden ökade elförbrukningen i Norden, och man såg en risk för att ett underskott på el skulle uppstå. Detta kunde successivt leda till högre elpriser och ett ökat utnyttjande av mindre miljövänlig elproduktion.
2009. I december 2009 invigdes det nya kraftverket, ett av världens effektivaste naturgaseldade kraftverk. Bakgrunden till att modernisera och återstarta Öresundsverket var att behovet av ny elproduktion var störst i södra delen av landet, att överföringsmöjligheterna av el från vattenkraften i norr är begränsade samt att Barsebäcksverket hade tagits ur drift.
2017. Från och med mars 2017 har anläggningen inte varit tillgänglig för marknaden.
2021. Uniper signerar ett avtal med en köpare om att leverera utrustning och kraftverksdelar från Öresundsverket.
2022. Nedmontering av kraftverket påbörjas.
Öresundsverket och miljön
Öresundsverkets verksamhet är certifierad enligt ISO 14001, en internationell standard som talar om hur ett företag bör arbeta för att ha ett strukturerat miljöarbete.
Kraftvärmeverket drivs med naturgas, vilket ger förutsättningar för en hög samtidig produktion av el och värme. Naturgas är fritt från stoft och tungmetaller och vid förbränning bildas inga sotpartiklar. Koldioxidutsläppen vid förbränning är 40 procent lägre jämfört med kol. Utsläppen av svaveldioxid är mycket låga.
Vid förbränning av naturgas och andra bränslen bildas kväveoxider som bidrar till försurningen av vår mark och våra sjöar. För att minimera även dessa utsläpp har Öresundsverket försetts med så kallad katalytisk avgasrening som kraftigt sänker utsläppen av kväveoxider.
Kombinationen av rent och effektivt bränsle, avancerad förbränningsteknik som ger hög verkningsgrad och katalytisk rening gör att miljöpåverkan i form av utsläpp till luft och omgivning kan begränsas till låga nivåer och gör Öresundsverket till ett av Europas effektivaste kraftvärmeverk. Upp emot 90 procent av energin i bränslet tas tillvara.
I ett globalt perspektiv bidrar kraftverket dessutom till en kraftfull sänkning av koldioxidutsläppen när det är i drift. Genom att använda ett högeffektivt bränsle och avancerad teknik som ger hög verkningsgrad vid produktion av el och värme i Öresundsverket kan produktionen av el vid mindre effektiva, koleldade kraftverk i det nordeuropeiska elsystemet minska med motsvarande mängd.
Fakta: Uniper
Bilder: Uniper
