En fällande dom för diskriminering mot Staffanstorps kommun väntas få en avgörande betydelse i den kommande och historiska rättegången där sex av kommunens ledande politiker står åtalade för grovt tjänstefel. Även om det rör sig om två separata rättsprocesser, har hovrättens dom skapat en juridiskt fastställd grund som omformulerar hela händelseförloppet – från en politisk dispyt till ett potentiellt grovt brott.
Ett medvetet lagbrott
Bakgrunden är kommunstyrelsens beslut i mars 2022 att, under ledning av ordförande Christian Sonesson (M), införa ett stopp för mottagandet av kvotflyktingar. Motiveringen var att prioritera resurser för ukrainska flyktingar, men beslutet innebar ett direkt brott mot den tvingande bosättningslagen, som ålägger alla kommuner en skyldighet att ta emot anvisade nyanlända. Som en direkt följd nekades den syriska familjen Al-Hariri mottagande när de anlände till Sverige.
Från politiskt beslut till olaglig diskriminering
Familjen stämde kommunen och fick rätt. Idag den 19 september 2025 fastställde Hovrätten över Skåne och Blekinge tingsrättens domslut att kommunens agerande utgjorde olaglig diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Domen var principiellt viktig och slog fast att det är olagligt för kommuner att skilja på flyktinggrupper baserat på ursprung.
Denna dom har två avgörande konsekvenser för det kommande brottmålet. För det första underminerar den politikernas försvar, som bygger på att deras agerande var en politisk handling för att värna kommunalt självstyre. Hovrätten har redan slagit fast att handlingen var olaglig diskriminering, inte ett legitimt politiskt val.
Avgörande för åtalet om grovt tjänstefel
För det andra ger domen åklagaren ett kraftfullt argument i åtalet mot de sex politikerna för grovt tjänstefel. För att brottet ska klassas som grovt krävs att gärningsmannen ”allvarligt har missbrukat sin ställning”. Åklagaren kan nu hävda att detta missbruk inte bara bestod i att bryta mot en lag, utan att göra det i det olagliga och fastställda syftet att diskriminera en sårbar grupp.
Att använda ett offentligt ämbete för att genomdriva diskriminering träffar kärnan i vad som kan anses vara ett allvarligt missbruk av förtroendet som folkvald. De åtalade – Christian Sonesson (M), Eric Tabich (M), Margareta Pauli (M), Åsa Ekstrand (M), Toni Nilsson (SD) och Yvonne Nilsson (C) – nekar till brott. Fallet med Yvonne Nilsson (C) är särskilt anmärkningsvärt då hon åtalas trots att hon röstade nej, eftersom hon inte formellt reserverade sig mot beslutet.
Den kommande rättegången i Lunds tingsrätt handlar därmed inte längre bara om ett lagbrott, utan om huruvida detta lagbrott, med ett fastställt diskriminerande motiv, utgör ett grovt brott mot ämbetet. Utgången kommer att skapa ett avgörande prejudikat för gränsdragningen mellan politiskt ansvar och straffrättsligt ansvar i Sverige.