Avslöjande: Skåne Plus granskar Vellinges budget – dolda risker, omtvistat hamnprojekt och kreativ bokföring i preliminära siffror för 2026.
Vi på Skåne Plus har kommit över det preliminära budgetutkastet för Vellinge kommun 2026. Dokumentet, som lägger grunden för kommunens ekonomi, målar en bild av en finansiellt pressad situation. Bakom de officiella satsningarna döljer sig en halvering av det budgeterade resultatet, en rad anmärkningsvärda finansiella manövrar och ett högriskprojekt vid Falsterbokanalen som drivs igenom trots en pågående rättsprocess.
Vår granskning av budgeten, i kombination med tidigare rapportering, visar en kommun som står inför en strukturell ekonomisk nedgång och som använder kortsiktiga, ohållbara lösningar för att hålla budgeten i balans.
Högriskprojektet vid hamnplanen
Högst upp på listan över ”märkliga” fynd i budgetutkastet är kommunens hantering av projektet vid Falsterbokanalen. I dokumentet återfinns posten ”Falsterbokanalen-hamnplan” med en avsatt summa på 14,5 miljoner kronor för 2026. På andra ställen i texten, under Samhällsbyggnad och Mark och exploatering, specificeras att planläggning fortlöper för ”Västra hamnplan”. Budgeten ger sammantaget intrycket av ett rutinmässigt investeringsprojekt.
Detta är djupt vilseledande
Som Skåne Plus tidigare har rapporterat handlar projektet i själva verket inte om Västra hamnplan, utan om en omfattande och omdebatterad ombyggnation av Östra hamnplan. Den totala prognosen för detta projekt har, enligt våra källor, ökat till 23,5 miljoner kronor. Detta är en siffra som inte redovisas öppet i budgetens kolumn för totala utgifter, där posten för Hamnplanen anmärkningsvärt nog lämnats blank.
Det budgeten helt utelämnar är den juridiska och finansiella statusen. Projektet är, som vi rapporterade den 30 september 2025, föremål för en pågående rättsprocess (laglighetsprövning). Överklagandet lämnades in redan den 28 december 2024 och gäller Kommunstyrelsens Arbetsutskotts (KSAU) beslut att godkänna de finansiella avtalen med två privata aktörer, Falsterbokanalens Båtklubb och Fuel4you Sweden AB.
Trots denna pågående process har kommunen valt att ”fortsätta som planerat”. I juni 2025 undertecknades ett bindande entreprenadavtal på nästan 16 miljoner kronor.
Agerandet innebär en enorm finansiell risk för skattebetalarna. Om domstolen upphäver de ursprungliga avtalen står kommunen med en betalningsskyldighet till entreprenören, utan en laglig grund att få tillbaka pengarna från de avsedda nyttjarna. Budgetposten på 14,5 miljoner kronor är därmed inte en investering, utan en högst riskfylld utgift i ett juridiskt haveri.
En ekonomi på väg utför
Men Hamnplanen är inte det enda orosmolnet. Hela budgeten visar på en oroande trend. Kommunens resultat förväntas halveras – från en prognos på 154,1 miljoner kronor för 2025 till endast 76,0 miljoner kronor i budgeten för 2026.
Än mer anmärkningsvärt är den fortsatta planen, där resultatet kollapsar till 26,2 miljoner (2027) och slutligen 23,7 miljoner kronor (2028). Mätt som andel av skatteintäkter faller resultatet därmed från 6,3% (2025) till endast 0,9% (2028), vilket är långt under det egna finansiella målet om 3%.
Samtidigt som resultaten faller, ökar skuldsättningen. Låneskulden, inklusive de kommunala bolagen, ökar till 102 910 kronor per invånare i budgeten för 2026.
En del av förklaringen är en extern chock: en ändring i det statliga utjämningssystemet. Under ”Händelser av väsentlig betydelse” i budgeten specificeras att detta innebär en permanent ökad kostnad för Vellinge med 529 kr per invånare, motsvarande cirka 18,5 miljoner kronor årligen. Denna enskilda post äter upp nästan en fjärdedel av den totala resultatförsämringen.
”Kreativ bokföring” döljer underskott
Men istället för att hantera detta strukturellt, väljer kommunen att dölja underskott i nämnderna genom vad som framstår som ”kreativ bokföring”. Vår granskning av ”Specifikation av nämndernas ramjusteringar” i budgetutkastet visar två uppseendeväckande poster:
- Omsorgsnämnden (-10,0 mnkr): Ett underskott på 10 miljoner inom vård och omsorg ”finansieras” genom att man tar pengar från ett riktat statsbidrag (”Säkerställa god vård och omsorg för äldre personer”). Dessa bidrag är avsedda för extra satsningar, inte för att täcka löpande drift. Man tar i praktiken öronmärkta pengar för att täcka ett budgethål som omedelbart återuppstår när statsbidraget försvinner.
- Utbildningsnämnden (-11,7 mnkr): Budgeten balanseras genom ”Avyttring paviljonger Tångvallaskolan, Henriksdal, Granvik”. Detta är en engångsintäkt från försäljning av tillfälliga lokaler, inte en hållbar, strukturell besparing.
Dold risk i de kommunala bolagen
Slutligen döljer koncernsiffrorna en betydande finansiell svaghet. Medan kommunens egen soliditet (exklusive bolag) ser acceptabel ut på 37% för 2026, är siffran för hela kommunkoncernen bara 29%.
Anledningen? De helägda dotterbolagen är finansiellt sköra och kraftigt belånade. De utgör en latent risk för kommunkoncernen. Siffrorna i budgetutkastet är tydliga:
- Vellingebostäder AB har en soliditet på endast 15%.
- Vellinge Stadsnät AB ligger på 19,2%.
Detta innebär att bolagen är finansierade till 81-85% av lån. Skulle de få finansiella problem, kan notan för att rädda dem från konkurs hamna hos skattebetalarna. En annan talande detalj är att Vellinge Kommunlokal AB har en budgeterad vakansgrad på 0,0%, vilket bekräftar att bolaget främst fungerar som ett internt verktyg för att hantera kommunens egna lokaler, snarare än att agera på en öppen marknad.
Sammanfattningsvis visar det preliminära utkastet för 2026 en budget som på ytan ser balanserad ut, men som finansieras av engångsintäkter, felaktigt använda statsbidrag och en medveten nonchalans för juridiska risker i mångmiljonprojekt.
Det återstår att se om budgeten korrigeras innan den blir slutgiltig.
