Planerna på att återetablera kärnkraft i skånska Barsebäck har tagit flera formella steg framåt under sommaren 2026. Det nystartade energibolaget Nordic Baseload Power har lämnat in en ansökan till regeringen om statligt stöd för nya reaktorer samt miljötillstånd på platsen. Ansökan möter dock nu hård kritik och skepsis efter avslöjanden om personkopplingarna bakom projektet samt ett direkt avvisande från markägaren Uniper.

Miljardstöd söks för nya reaktorer

Sveriges regering införde den 1 augusti 2025 ett nytt statligt stödsystem med en ram på 220 miljarder kronor i form av statliga lån och prissäkringsavtal för att stimulera utbyggnaden av ny kärnkraft. Nordic Baseload Power, som ingår i samma företagsgrupp som Nordic Nuclear Energy, är den fjärde aktören som ansökt om detta finansiella stöd. Företaget har som målsättning att erhålla nödvändiga tillstånd till år 2029 och ha en första reaktor i drift före 2035.

I tabellen nedan visas hur ansökan för Barsebäck förhåller sig till de övriga pågående kärnkraftsprojekten i Sverige.

Regionala politiker välkomnar ansökan medan Skåne Plus pekar på bristande hemläxa

Samma dag som ansökan lämnades in välkomnades initiativet varmt av Moderaterna i Region Skåne. I ett officiellt uttalande framhöll regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Anna Jähnke (M) att tillgången till stabil och planerbar el är en av de absolut viktigaste framtidsfrågorna för Skånes konkurrenskraft. Regionalpolitiker har under en längre tid drivit på för åtgärder som kan sänka och stabilisera de skånska elpriserna, och de ser därför etableringen som ett glädjande steg mot en starkare energiförsörjning.

Det snabba politiska välkomnandet möter dock stark skepsis. Skåne Plus granskning visar att det framstår som djupt anmärkningsvärt att regionens ledande företrädare väljer att ställa sig bakom vad som i själva verket liknar ett energipolitiskt luftslott. De inblandade bolagen verkar framför allt ta tillfället i akt att rida på den rådande kärnkraftshypen i syfte att säkra delar av de enorma statliga miljardbidragen. Skåne Plus ställer nu frågan om inte politikerna borde ha gjort sin hemläxa ordentligt och granskat aktörernas faktiska förutsättningar samt markägandet innan de så reservationslöst gav sitt stöd till projektet.

Även Statsministern, Ulf Kristersson, har välkomnat ansökan från Nordic Baseload Power.

Granskning visar brottslig historik, dubbla roller och delade adresser

Bakom ansökan döljer sig en komplex ägarstruktur där nyckelpersonernas historik och roller nu ifrågasätts. Projektets ledande ansikte är Göran Engberg, vd för systerbolaget Nordic Nuclear Energy. Engberg har en gedigen bakgrund inom den nukleära industrin med över 40 års erfarenhet från tunga poster inom bland annat ABB Atom och Westinghouse.

En granskning visar dock att Göran Engberg har en brokig ekonomisk historik med flera personliga och affärsmässiga konkurser bakom sig. Han är dessutom dömd i domstol för bokföringsbrott och vårdslös skatteuppgift under perioden 2010–2012, vilket resulterade i dagsböter. Engberg har själv kommenterat händelserna med att han tog sitt ansvar då och har lärt sig mycket av den processen.

Utöver den ekonomiska historiken har projektet kritiserats för sina politiska kopplingar. Lars Engsund, som är en sittande riksdagsledamot för Moderaterna och ledamot i konstitutionsutskottet, har en aktiv roll som styrelseordförande för Nordic Baseload Power och har företrätt projektet utåt. Denna dubbelroll har väckt skarp kritik från politiska motståndare som ifrågasätter om initiativet är ett genuint industriellt projekt eller ett försök att spekulera i statliga bidragsmedel.

Granskningen visar även på anmärkningsvärt täta personliga och affärsmässiga kopplingar inom nätverket bakom satsningen. Göran Engberg och Kristina Zofia Wojnicki, som ansvarar för investerarrelationer i bolaget, delar bostadsadress på Kolsyregatan 9 på Limhamn. Samtidigt visar bolagsregister att en hel rad sammanlänkade företag i koncernen är registrerade på exakt samma adress. Detta gäller Growise AB, Nordic Nuclear Energy AB, Nordic Nuclear Holding AB, Nordic Baseload Power AB och GK Nordic Invest AB, som samtliga har sitt säte på Skeppsgatan 19 i Malmö.

Markägaren Uniper avvisar planerna helt

Även om ansökan har skickats till finansdepartementet för beredning faller projektet på en mycket grundläggande punkt, nämligen markägandet. Barsebäcksverket stängdes efter politiska beslut och den radiologiska rivningen pågår för fullt med målet att området ska vara helt fritt från radioaktivitet runt år 2028. Det är det tyska energibolaget Uniper som genom dotterbolag äger all mark och alla byggnader vid den gamla anläggningen.

Uniper har reagerat med ett tydligt och omedelbart avvisande av Nordic Baseload Powers planer. Roger Strandahl, kommunikationsdirektör för Uniper i Sverige, har klargjort att bolaget överhuvudtaget inte är involverat i projektet och inte har för avsikt att upplåta eller sälja marken till de nya aktörerna.

Uniper har nämligen egna framtidsplaner för Barsebäck. Under konceptet Barsebäck Clean Energy Park planerar bolaget utifrån samarbete med forskningsparken Ideon att utveckla ett integrerat energisystem med fossilfri elproduktion och industriella processer på området. Det första steget i denna utveckling är en planerad solcells- och batteripark på 47 hektar, med en kapacitet på 45 megawatt solenergi och 25 megawatt batterilagring, vilket står i direkt konflikt med planerna på storskalig reaktorbebyggelse på samma yta.

Avsiktsförklaringen saknar juridisk bindning

Kävlinge kommun har ett starkt lokalt intresse av att återetablera stabil baskraft i elområde 4, där elbristen periodvis är märkbar. Detta ledde till att Kävlinge kommun i januari 2026 undertecknade en gemensam avsiktsförklaring med Nordic Nuclear Energy för att utreda förutsättningarna för ny kärnkraft. Kommunstyrelsens ordförande Annsofie Thuresson har betonat att kommunens gällande detaljplaner redan tillåter kärnkraftsproduktion på området.

Denna avsiktsförklaring är dock juridiskt icke-bindande och syftar endast till att utreda möjligheterna. Eftersom markägaren Uniper så bestämt har stängt dörren för samarbete med företagsgruppen saknar ansökan om statligt stöd en fungerande fysisk grund. Projektet belyser därmed en påtaglig utmaning i det nya regelverket för kärnkraftsetablering, där spekulativa ansökningar kan lämnas in till staten innan avtal om mark och infrastruktur har säkrats med de faktiska ägarna.