Drömmen om ett nytt hem i Arrie har förvandlats till en mångårig mardröm för 28 hushåll. Efter att byggföretaget gått i konkurs står de med en undermålig utemiljö präglad av potthål, stående vatten och döda träd. Trots att en garanti på fem miljoner kronor finns för att åtgärda bristerna, väljer Vellinge kommun en juridisk strid som kan sluta med att skattebetalarna får stå för notan.
Exploatören i konkurs – en garanti på fem miljoner kronor finns
Ett exploateringsavtal tecknades den 10 januari 2012 mellan Vellinge kommun och Exploateringshandelsbolaget Arrie by, senare C4 Hus, för att bygga 28 småhus i Arrie. För att säkra projektets fullgörande ställde moderbolaget Derome Bostad AB ut en proprieborgen på fem miljoner kronor, en garanti som skulle täcka exploatörens åtaganden om de inte fullföljdes.
När exploatören senare gick i konkurs stod det klart att arbetet var långt ifrån färdigt och fyllt av fel. Samfällighetsföreningen, som företräder de boende, lämnades med ansvaret för ett område med allvarliga brister.
Omfattande brister och en växande frustration
En oberoende besiktning som föreningen låtit utföra visar på en lång rad allvarliga fel. Protokollet beskriver en vägbana med ”en omfattande mängd stora och djupa potthål”, stående vatten och otillräcklig dränering. Diken eller dräneringsledningar som specificerats i ursprungshandlingarna har aldrig byggts. Situationen är så allvarlig att 85 procent av de planterade träden bedöms som döda eller döende, troligtvis på grund av syrebrist från de konstanta vattensamlingarna.
Föreningen har sammanställt sina krav till 3 292 225 kronor, vilket inkluderar kostnader för att åtgärda fel, utfört underhåll samt juridiska kostnader och besiktningsarvoden.
Kommunens löfte och juridiska reträtt
I ett e-postmeddelande den 28 november 2022 skrev Lina Hägg, då konsult för Vellinge kommun, till föreningen: ”Kommunen står fast vid att vi kommer åtgärda de brister på gatan och VA då kommunen själva till viss del är delaktiga till att dessa inte byggts enligt praxis”. Detta meddelande gav de boende hopp om en lösning.
Kommunens inställning har dock förändrats. Genom sitt juridiska ombud, Advokatfirman Lindahl, hävdar kommunen nu att Lina Hägg saknade behörighet att binda kommunen vid ett sådant löfte. Man menar dessutom att det inte finns något avtalsförhållande mellan kommunen och samfällighetsföreningen, och avvisar därför kraven.
Den tveksamma slutbesiktningen
En central del i tvisten är huruvida området någonsin har överlämnats korrekt till de boende. Enligt exploateringsavtalet ska ett tillträde ske först efter en ”av kommunen slutlig godkänd besiktning”. Kommunen och dess företrädare ska kallas till besiktningen.
Kommunens jurister hävdar att exploateringen avslutades och godkändes vid en slutbesiktning den 12 juli 2021. Mailkorrespondens från september 2025 visar dock att denna besiktning skedde mellan exploatören och dess entreprenör, utan att kommunen var en formell part. När en medborgare upprepade gånger frågar kommunens tjänstemän om de anser besiktningen vara giltig enligt avtalet, undviker de att ge ett rakt svar.
Om slutbesiktningen inte är giltig, har området aldrig överlämnats enligt exploateringsavtalet, och ansvaret för att färdigställa det vilar fortfarande tungt på Vellinge kommun och exploatören. Efter att exploatören gått i konkurs har kommunen både rätt och skyldighet (gentemot de boende) att utnyttja borgensförbindelsen.
Kommunen backar – men skattebetalarna får betala
I en oväntad vändning beslutade Vellinge kommunstyrelse den 3 juni 2025 att kommunen nu tar på sig ansvaret för att färdigställa utbyggnaden av den allmänna platsmarken i det drabbade området.
Enligt beslutet ska kostnaderna för att åtgärda bristerna finansieras av kommunen, upp till ett belopp som resultatfördes under 2024. Samtidigt är kommunen mycket tydlig med att inget skadestånd kommer att betalas ut till samfällighetsföreningen. Detta innebär att de boende, som krävt ersättning på nästan 3,3 miljoner kronor för fel, underhåll och juridiska kostnader, inte kommer att kompenseras för de utlägg de redan haft i tvisten.
Beslutet väcker nya, kritiska frågor
Varför väljer Vellinge kommun att använda skattemedel för att åtgärda felen, istället för att fullt ut nyttja den garanti på fem miljoner kronor som Derome Bostad AB ställt ut just för en situation som denna? Garantin var avsedd att skydda både kommunen och de boende. Genom att nu själva stå för kostnaderna, samtidigt som man vägrar betala skadestånd, undviker kommunen att ta fullt ansvar för processen och lämnar invånarna att själva bära de ekonomiska konsekvenserna av en tvist de ofrivilligt dragits in i. Skattebetalarna får betala notan för ett problem som en privat garanti var avsedd att lösa.
Alla inblandade vägrar att kommentera
När Skåne Plus den 16 oktober 2025 pratar med Martina Ljung på Samhällsbyggnadsavdelningen på Vellinge Kommun vägrar hon svara på frågor och uttrycker tydligt att vi INTE får nämna hennes namn i någon artikel, vilket vi givetvis har rätt till. Hon säger att det är deras juridiska ombud Advokatfirman Lindahl som kan svara på frågor och att det finns ett PM. Martina tillägger att detta är ett politiskt beslut och inte hennes. Det är ju dock hon och hennes kollega Per Lindqvist som står för beslutsunderlagen.
Givetvis kontaktar vi Advokatfirman Lindahl för att bara få bekräftat att de inte kan lämna ut några uppgifter.
Vi pratar även med kanslichefen tillika kommunjuristen på Vellinge kommun, Johan Linander som inte heller vill diskutera ärendet.
Frågor kvarstår
Det som är märkligt med den här historien är att det ALDRIG gjorts någon slutbesiktning med Vellinge Kommun som part vilket exploateringsavtal tydligt anger måste ske.
Varför vill inte Vellinge kommun åberopa borgensförbindelsen på fem miljoner kronor som Derome Bostad AB skrivit under på?
Varför ska skattebetalarna stå för slutförandet i Arrie istället?
Fotnot: Derome Bostad AB hette Derome Hus AB då borgensförbindelsen skrevs.
