Ett återkommande problem är stora områden som torrlagts för jordbruk. Det fanns tider då odling var viktigare än att bevara de våtmarker som fanns naturligt. Torrläggningen gör att ämnen som inte ska finnas i åar och vattendrag hamnar på nivåer som är skadligt för djur och växter.
På Kristianstadsslätten och många andra områden i landet har mark torrlagts för odling. Vatten pumpas upp och leds bort i diken. Detta vatten innehåller stora mängder järn och aluminium, vilket är negativt för växter och djur. Nu grävs landets första våtmark som ska fånga upp dessa ämnen innan vattnet når Helge å.
Höga halter järn och aluminium kan vara giftigt för vattenorganismer och skada hela ekosystemet. Genom att skapa en våtmark som fångar upp dessa ämnen skyddar vi Helge å och stärker det lokala ekosystemet. Nu är grävmaskinerna igång med att gräva en två hektar stor pilotvåtmark i Fredriksdalsviken på Råbelövs gods marker.
Projektet leds av Biosfärkontoret och är ett samarbete med Ålakademin, Råbelöf AB, Länsstyrelsen i Skåne, Högskolan i Kristianstad och Hushållningssällskapet med medel från bland andra Region Skåne, Absolut Company och KLF.
Problemet med utflöde av järn från invallningar är sedan tidigare uppmärksammat i Danmark. Här har man erfarenheter av praktiska åtgärder för att minska läckaget. Den nya våtmarken i Fredriksdalsviken är resultatet av ett studiebesök i Danmark.
Valfritt belopp
