Den 1 januari 2026 går en era i graven och en ny tar sin början. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upphör att existera under sitt nuvarande namn och återuppstår som Myndigheten för civilt försvar. Det är en förändring som handlar om betydligt mer än nya skyltar och brevpapper – det är den slutgiltiga signalen om att Sverige har lämnat fredsoptimismen bakom sig för att återigen förbereda samhället för krig.
Beslutet, som har vuxit fram i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges inträde i Nato, markerar ett tydligt paradigmskifte. Där MSB tidigare hade ett brett ”all-risk”-uppdrag som spände över allt från skogsbränder till IT-säkerhet, pekar det nya namnet ut en otvetydig riktning.
– Nu fokuserar vi mer på att förbereda samhället för krig, konstaterar generaldirektör Mikael Frisell, som leder myndigheten in i den nya tiden.
Symbolik med tyngd
Förändringen syns kanske tydligast i den nya visuella identiteten. Den moderna myndighetslogotypen skrotas till förmån för ett traditionellt heraldiskt vapen. Det nya vapnet består av lilla riksvapnet – tre kronor i en blå sköld krönt med en kunglig krona – lagt över en kommandostav i guld prydd med eklöv.
Valet är medvetet. Kommandostaven symboliserar ledning och den blå triangeln på staven är det internationella kännetecknet för civilt försvar enligt Genèvekonventionerna. Eklöven står för styrka och uthållighet. Budskapet är att myndigheten inte längre bara är en administrativ samordnare, utan en operativ ledningscentral som bär statens auktoritet i kristid.
En tudelad organisation
För att säkerställa att varken det civila försvaret eller den dagliga räddningstjänsten hamnar i skymundan, genomförs även organisatoriska förändringar. I propositionen föreslås att verksamheten för räddningstjänst och skydd mot olyckor ska organiseras i en egen, tydligt avgränsad del av myndigheten med en egen chef utsedd av regeringen.
Samtidigt renodlas uppdraget kring cybersäkerhet. I budgeten för 2026 flyttas resurser och ansvar för operativa cyberförsvarsfrågor successivt över från den civila myndigheten till Försvarets radioanstalt (FRA) och det nationella cybersäkerhetscentret. Syftet är att samla den tekniska spetskompetensen där den gör mest nytta för totalförsvaret.
Kritiken: Risk för tunnelseende?
Omläggningen har dock inte skett utan debatt. Kritiker har varnat för att det starka fokuset på krigsförberedelser riskerar att ske på bekostnad av beredskapen för fredstida kriser, såsom klimatrelaterade naturkatastrofer. I debatten har det lyfts fram att medan kriget är ett potentiellt hot, är extremväder och översvämningar en realitet som samhället möter redan idag.
Regeringens linje är dock att kraven för krig är dimensionerande – klarar samhället att fungera under väpnat angrepp, har det också goda förutsättningar att hantera fredstida kriser.
Ett nytt samhällskontrakt
För gemene man blev skiftet märkbart redan hösten 2024 när den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer landade i brevlådorna. Tonen var allvarligare och uppmaningen tydligare: vid ett angrepp måste befolkningen vara beredd att klara sig själv under en längre tid.
När klockan slår tolv på nyårsafton 2025 fullbordas transformationen. Myndigheten för civilt försvar tar plats på scenen, och med det har Sverige tagit ytterligare ett steg in i en ny, allvarligare säkerhetspolitisk verklighet.
Valfritt belopp
