När Burlövs kommun växer i snabb takt ställs frågan på sin spets: hur kan anrika kulturmiljöer integreras i modern samhällsbyggnad och skapa identitet för både nya och gamla invånare? Genom ett nyskapande konstprojekt och omfattande medborgardialoger kring Kronetorps mölla och gård har Burlövsborna gett sin röst åt hur ett flera hundra år gammalt kulturarv kan bli en levande mötesplats i vardagslivet.

Kulturarvet mitt i en expansiv stadsutveckling

Burlövs kommun befinner sig i en fas av stark utveckling där Kronetorp står inför en omfattande förvandling med nya bostadskvarter, skolor och grönskande parkmiljöer. Mitt i denna moderna omvandling reser sig två centrala historiska landmärken: Kronetorps gård och Kronetorps mölla. Möllan, som uppfördes 1841, är en ståtlig holländare och Sveriges största vinddrivna mölla. Den historiska och visuella kopplingen mellan möllan och herrgården utgör en viktig del av ett riksintresse för kulturmiljövården.

För att undersöka hur platsens själ och minnen bäst kan tas tillvara har konstnären Mary Toreld, på uppdrag av Burlövs kommun, genomfört ett fördjupande kulturarvs- och dialogprojekt med fokus på medborgarnas delaktighet.

Medborgardialog och lokal identitet

Under året har fem öppna workshops med totalt 166 deltagare arrangerats, kompletterade med historiska rundvandringar och djupdykningar i arkivmaterial. Syftet har varit att fånga invånarnas tankar om Kronetorps kulturarv och undersöka hur historien kan göras mer tillgänglig och integrerad i vardagen.

Resultatet visar tydligt att både möllan och gården betraktas som områdets i särklass viktigaste identitetsbärare. Samtidigt framkommer intressanta skillnader: för dem som bott länge i Burlöv är historien levande genom personliga minnen, medan nyinflyttade ofta efterfrågar mer kunskap och vägledning kring områdets rötter.

Ett återkommande tema i samtalen är också den fysiska barriär som skapades när motorvägen mellan Malmö och Lund anlades på 1950-talet. Vägen klöv det historiska sambandet mellan möllan och herrgården – en barriär som invånarna nu vill överbrygga med nya stråk och mötesplatser.

Konkreta förslag från Burlövsborna

I den rapport som sammanställts utifrån dialogerna lyfter invånarna och konstnären fram flera nytänkande och konkreta idéer:

• Historiska odlingar och grönskande stigar: Plantering av fruktträd, bärbuskar och tidsenliga växter som knyter an till områdets agrara historia och skapar naturliga promenadstråk och mötesplatser mellan möllan och herrgården.
• Konstnärlig tidslinje: Skulpturer och gestaltningar i det offentliga rummet där varje verk berättar om en specifik epok eller händelse i Kronetorps historia.
• Sinnesnära upplevelser: Lekfulla och taktila miljöer där besökare i alla åldrar kan sitta på, röra vid och utforska historiskt inspirerade föremål istället för att enbart läsa traditionella skyltar.
• Tydligare vägvisning: Förbättrad information om platsens kulturhistoria och möllans tekniska funktion.
• Tryggare gång- och cykelstråk: Bättre belysning och säkrare kopplingar som gör det attraktivt och tryggt att röra sig genom kulturlandskapet dygnet runt.
• Gemensamma aktiviteter och möten: Kulturevenemang och sammankomster som sammanför etablerade och nyinflyttade invånare kring det gemensamma arvet.

Kulturhistoria och framtid i symbios

Kulturarvet i Kronetorp visar hur historiska miljöer och samtida stadsutveckling kan berika varandra i stället för att stå i konflikt. Genom nära samverkan mellan Burlövs kommun, engagerade invånare och fastighetsägare inom den ideella föreningen BID Kronetorp skapas förutsättningar för en trygg, trivsam och långsiktigt hållbar stadsdel.

När historien blir en levande och tillgänglig del av invånarnas vardagliga rörelsemönster säkras Kronetorps unika identitet för många generationer framöver.