Mark- och miljödomstolen säger nej till tillfälliga erosionsskydd i Skanör

Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, har meddelat dom i målet gällande tillfälliga erosionsskydd på Norra reveln i Skanör. Domstolen avslår överklagandet från Vellinge kommun och Föreningen Rädda Skanörs norra strand, vilket innebär att Länsstyrelsens tidigare nej till åtgärderna står fast.

Bakgrund till konflikten

Striden handlar om rätten att skydda strandområdet norr om Skanörs hamn, som ingår i Flommens naturreservat. Vellinge kommun och den ideella föreningen har ansökt om tillstånd att placera ut tillfälliga erosionsskydd i form av sandsäckar och så kallade ”No flood-tubes”. Syftet har varit att skydda naturmiljön, infrastruktur och de kulturhistoriskt värdefulla badhytterna från stormskador och fortsatt erosion.

Sökandena har hävdat att erosionen är onaturlig och orsakad av hamnkonstruktionen, samt att passivitet leder till att både natur- och kulturvärden går förlorade. De menade att åtgärderna skulle vara reversibla och endast användas vid behov under vinterhalvåret.

Länsstyrelsens och domstolens linje

Länsstyrelsen i Skåne län avslog ursprungligen ansökan i maj 2025. Myndigheten menade att åtgärderna strider mot naturreservatets syfte, som bland annat är att låta naturliga processer som erosion och ackumulation ha sin gång. Länsstyrelsen har istället förespråkat strandfodring som en mer lämplig metod, även om detta mål specifikt gällde de fysiska skyddsbarriärerna.

Mark- och miljödomstolen går nu på samma linje och fastställer att de sökta åtgärderna strider mot reservatsföreskrifterna. Domstolen konstaterar i sin dom att reservatets ändamål främst är att bevara det öppna strandområdet och dess naturliga utveckling.

Domstolens motivering

I domskälen skriver rätten att kommunen och föreningen inte lyckats visa att de föreslagna skydden – sandsäckar och tuber – är förenliga med reservatets syfte att bevara naturliga processer. Domstolen anser att underlaget varit för generellt och mer inriktat på översvämningsskydd än på att hantera erosion på ett sätt som gynnar naturvärdena i reservatet.

Eftersom åtgärderna bedöms strida mot reservatets syfte, saknas förutsättningar för att ge tillstånd.

Vad händer nu?

Domen innebär att det fortsatt är förbjudet att anlägga de föreslagna erosionsskydden utan tillstånd. Då domstolen endast prövat frågan om tillstånd enligt reservatsföreskrifterna, har man inte tagit ställning till eventuell strandskyddsdispens.

Sista dag för att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen är den 19 januari 2026.