Sverige har under de senaste åren upplevt en period av ekonomisk press, där skenande matpriser har drabbat hushållens ekonomi hårt. Som ett svar på detta presenterade regeringen, i samarbete med Sverigedemokraterna, den 4 september 2025 ett ”matprispaket”. Paketet, som är en del av höstbudgeten, är en tredelad strategi utformad för att sänka matkostnaderna genom en tillfällig momssänkning, skärpt prisövervakning och åtgärder för att främja konkurrens.
Paketets tre delar
Kärnan i förslaget är en tillfällig sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent, som föreslås gälla från 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Åtgärden beräknas kosta staten över 37 miljarder kronor under perioden och förväntas spara en genomsnittlig barnfamilj cirka 6 500 kronor per år.
För att säkerställa att sänkningen når konsumenterna inrättas en särskild ”matpriskommission”. Konsumentverket får i uppdrag att, tillsammans med andra myndigheter, noggrant följa och analysera prisutvecklingen.
Den tredje delen fokuserar på att stärka konkurrensen. Tillväxtverket och Konkurrensverket får i uppdrag att identifiera regelförenklingar och vägleda kommuner för att underlätta för fler matbutiker att etablera sig, vilket på sikt kan leda till prispress.
Tabell 1: Finansiell och tidsmässig översikt av regeringens matprispaket
| Åtgärd | Kostnad 2026 (mnkr) | Kostnad 2027 (mnkr) | Kostnad 2028 (mnkr) | Giltighetsperiod |
| Tillfälligt sänkt moms på livsmedel | 15 940 | 21 250 | 0 | 1 apr 2026 – 31 dec 2027 |
| Inrättande av matpriskommission | 5 | 5 | 0 | Från 2026 |
| Uppdrag Tillväxtverket och Konkurrensverket | 2 | 0 | 0 | Från 2026 |
Politisk konkurrens och alternativ
Regeringens förslag lanserades i ett intensivt politiskt klimat. Samma dag presenterade även Centerpartiet ett eget förslag om halverad matmoms, men deras paket var bredare och inkluderade även stöd till jordbruket.
Andra oppositionspartier presenterade egna lösningar. Socialdemokraterna ville kombinera en momssänkning med en permanent höjning av barnbidraget. Vänsterpartiet avfärdade skattesänkningar och förespråkade istället direkta priskontroller och lagstiftning mot vad de kallar ”överpriser”.
Tabell 2: Jämförelse av politiska förslag för sänkta matpriser
| Parti/Gruppering | Huvudåtgärd | Stödåtgärder/Ytterligare Krav |
| Tidöpartierna | Tillfällig sänkning av matmoms (12% till 6%) | Matpriskommission, regelförenkling, konkurrensfrämjande |
| Centerpartiet | Tillfällig sänkning av matmoms (12% till 6%) | Jordbruksavdrag, investeringsstöd, beredskapslager |
| Socialdemokraterna | Tillfällig sänkning av matmoms | Permanent höjning av barnbidraget |
| Vänsterpartiet | Lagstiftning mot ”överpriser” / Priskontroll | Pressa matjättar genom skriftliga avtal |
Ekonomiska konsekvenser och mottagande
Paketets framgång vilar på att momssänkningen fullt ut överförs till konsumentpriserna. På en marknad med få dominerande aktörer finns en risk att handeln behåller en del av sänkningen för att stärka sina marginaler. Matpriskommissionens roll blir att genom offentlig granskning skapa ett tryck på handeln att sänka priserna.
Branschorganisationen Svensk Handel välkomnade paketet och framhöll att det både kommer att stimulera konsumtionen och minska kostnadsdrivande regler, vilket de länge efterfrågat.
Kortsiktig lättnad, långsiktig osäkerhet
Regeringens matprispaket erbjuder en kortsiktig och kännbar lättnad för hushållen genom den tillfälliga momssänkningen. Dess långsiktiga effekt är dock mer osäker. När sänkningen upphör den 1 januari 2028 finns en risk för en ny prischock. Paketets varaktiga framgång beror därför på om de strukturella åtgärderna – ökad konkurrens och regelförenklingar – lyckas skapa en bestående prispress på livsmedelsmarknaden som kan bestå även efter att den tillfälliga skattelättnaden har löpt ut.
