I en tid präglad av ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt har Riksbanken idag beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter, vilket innebär att den nu ligger på 2,5 procent. Denna åtgärd är en del av en strategi för att ge ytterligare stöd till den svenska ekonomin och för att stabilisera inflationen i linje med Riksbankens mål.
Under det senaste året har inflationen visat tecken på att sjunka, vilket har lett till en stabilisering av inflationstrycket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten varit svag, vilket har tvingat Riksbanken att agera. Styrräntan har sänkts gradvis men i snabb takt, och sedan maj har den sänkts med totalt 1,5 procentenheter. Denna snabba sänkning av räntan syftar till att stärka hushållens köpkraft och ge stöd till konjunkturen, som fortfarande är i en återhämtningsfas.
Riksbankens direktion har uttryckt att trots vissa tecken på en förbättrad konjunktur, är den fortfarande svag. En starkare konjunktur är inte bara viktig för den ekonomiska tillväxten, utan också en förutsättning för att inflationen ska stabiliseras nära det uppsatta målet. I november sänktes styrräntan i ett större steg, och nu bedömer direktionen att det är lämpligt att fortsätta med sänkningar för att ytterligare stödja återhämtningen.
Det är värt att notera att penningpolitiken ofta har en fördröjd effekt, vilket innebär att de beslut som fattas idag kan ta tid innan de syns i ekonomin. Riksbanken planerar därför att noggrant utvärdera behovet av framtida ränteförändringar, med hänsyn till effekterna av de tidigare sänkningarna och den förändrade riskbilden kring inflations- och konjunkturutsikterna. Om de ekonomiska utsikterna förblir stabila kan en ytterligare sänkning av styrräntan övervägas under första halvåret 2025.
Osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna är fortsatt hög. Faktorer som den geopolitiska oron, osäkerheter kring handelspolitiken och de pågående regeringskriserna i Europa kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Dessutom finns det risker kopplade till den svenska ekonomins återhämtning och kronans växelkurs. Riksbanken kommer att fortsätta att följa utvecklingen noggrant och anpassa sin penningpolitik efter de nya förutsättningarna.
Sammanfattningsvis är dagens räntebeslut en del av Riksbankens strävan att stödja den svenska ekonomin i en tid av osäkerhet och låg tillväxt. Genom att sänka styrräntan hoppas man kunna stimulera konsumtionen och bidra till en stabilisering av inflationen, vilket i sin tur kan leda till en mer robust ekonomisk återhämtning.
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2027 kv4** | |
|---|---|---|---|---|---|
| KPI | 2,9 (2,7) | 0,7 (0,4) | 1,8 (1,7) | 2,0 | 2,0 |
| KPIF | 1,9 (1,7) | 2,0 (1,6) | 1,9 (1,9) | 2,0 | 2,0 |
| BNP | 0,6 (0,8) | 1,8 (1,9) | 2,6 (2,5) | 2,1 | 1,7 |
| Arbetslöshet, procent | 8,4 (8,4) | 8,4 (8,4) | 8,0 (8,0) | 7,7 | 7,6 |
| Styrränta, procent | 3,6 (3,7) | 2,3 (2,4) | 2,3 (2,3) | 2,3 | 2,3 |
* Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2024 inom parentes.
** För kvartal 4 2027 anges kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet.
Källor: SCB och Riksbanken
| 2024 kv4 | 2025 kv1 | 2025 kv2 | 2025 kv3 | 2026 kv4 | 2027 kv4 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrränta | 2,99 (3,11) | 2,44 (2,61) | 2,26 (2,38) | 2,25 (2,30) | 2,25 (2,25) | 2,25 |
* Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2024 inom parentes.
Källa: Riksbanken
