Soppåsen minskade med en femtedel i fem skånska kommuner

Publicerad:

3 min

Det vanliga restavfallet har minskat med i genomsnitt 20 procent i Lomma, Kävlinge, Svedala, Tomelilla och Simrishamn. Den markanta minskningen har skett efter att kommunerna under våren införde nya tömningsintervaller för soppåsen i kombination med fastighetsnära sopsortering via fyrfackskärl.

Bakgrund och vårens förändringar i avfallshämtningen

Under våren 2026 genomfördes en omfattande omställning av avfallshämtningen i fem skånska kommuner. I Kävlinge, Simrishamn och Tomelilla fick hushållen två nya kärl med fyra fack för sortering direkt vid den egna fastigheten. I Lomma och Svedala, där fyrfackssystemet redan var etablerat, gjordes en ny indelning av facken för att optimera och underlätta insamlingen.

Samtidigt glesades tömningsintervallet för det vanliga restavfallet ut rejält: den vanliga soppåsen hämtas numera var fjärde vecka istället för varannan vecka som tidigare.

Hushållens snabba beteendeförändring

Statistiken från de första månaderna efter förändringen visar att kombinationen av fastighetsnära sortering och glesare hämtning har haft en omedelbar effekt på invånarnas sorteringsvanor. När det blir enkelt och tillgängligt att källsortera papper, plast, metall, glas och matavfall direkt utanför dörren minskar mängden osorterat material i soppåsen automatiskt.

Att tömningen av restavfallet glesats ut till var fjärde vecka skapar samtidigt ett tydligt incitament i vardagen. För att utrymmet i kärlet ska räcka hela månaden krävs det att förpackningar och matavfall sorteras ut noggrant. Resultaten visar att skåningarna snabbt anpassat sitt beteende och blivit avsevärt bättre på att ta tillvara resurserna.

Direkt miljönytta och cirkulära kretslopp i Skåne

När hushållen sorterar mer skapas konkret miljönytta i det skånska kretsloppet:

  • Ökad produktion av biogas och biogödsel: Den kraftiga ökningen av utsorterat matavfall gör att mer organiskt material rötas. Det omvandlas till biogas för kollektivtrafik och transporter samt näringsrik biogödsel som återförs till skånsk åkermark.
  • Mer materialåtervinning: Insamlingen av förpackningar har ökat markant. Genom att förpackningarna hålls rena och separerade från restavfallet kan de återvinnas till nya råvaror istället för att gå till energiåtervinning genom förbränning.
  • Minskat resursuttag: Cirkulära flöden minskar behovet av jungfruliga råvaror och bidrar direkt till att sänka koldioxidutsläppen i regionen.

Sysav gläds åt resultaten

Den redovisade statistiken från Sysav bygger på en jämförelse med motsvarande period 2025 under de första månaderna med de nya rutinerna.

– Det är mycket glädjande siffror. De positiva resultaten är tack vare att alla som bor i kommunen gör ett fantastiskt jobb med sin sopsortering, säger Jonna Ganslandt, projektledare på Sysav.

Uppföljningen av avfallsmängderna fortsätter löpande i de berörda kommunerna för att säkerställa att de fina resultaten håller i sig även på längre sikt.

Fast knapp