I vår serie med våra kommuners lokala utmaningar måste vi ta upp skyddsvallarna på Falsterbonäset, en av Sveriges mest unika och tättbefolkade kustmiljöer, står inför ett existentiellt hot. Kombinationen av en låglänt geografi, stigande havsnivåer och minnet av historiska katastrofer har tvingat fram ett av Sveriges mest ambitiösa klimatanpassningsprojekt: en över 21 kilometer lång skyddsbarriär som ska säkra hem och infrastruktur för tusentals invånare. I fallet med skyddsvallarna har Vellinge kommun verkligen tagit situationen på allvar och arbetat proaktivt.
Ett hot från dåtid, nutid och framtid
Grunden till sårbarheten är geografisk. Stora delar av bebyggelsen i Skanör, Falsterbo, Ljunghusen och Höllviken ligger lägre än tre meter över havet, och halvön är beroende av en enda landförbindelse, Väg 100, som riskerar att skäras av vid en översvämning.
Hotet är inte teoretiskt. Den historiska stormfloden ”Backafloden” 1872, då vattnet steg med cirka 2,4 meter, översvämmade stora delar av näset och orsakade enorm förödelse. Denna händelse fungerar som ett konkret och skrämmande prejudikat.
Blickar man framåt är bilden ännu dystrare. SMHI förutspår en havsnivåhöjning på nära en meter till år 2100, vilket dramatiskt ökar risken för extrema högvattenhändelser. En stormflod som idag statistiskt sett inträffar en gång per sekel kan då bli en återkommande händelse. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har officiellt klassat Falsterbonäset som ett av Sveriges 25 områden med ”betydande översvämningsrisk”, en utnämning som legat till grund för hela projektet. Utan åtgärd skulle en framtida stormflod kunna drabba upp till 22 000 människor och orsaka en total kollaps av samhällsfunktioner.
Lösningen: En 21 kilometer lång hybridbarriär
Som svar på hotet har Vellinge kommun påbörjat byggnationen av en cirka 21 kilometer lång skyddsbarriär. Projektet syftar till att knyta samman befintliga naturliga höjdryggar för att skapa ett komplett skydd. Lösningen är en hybrid:
- Jordvallar: Cirka 16 kilometer utgörs av så kallade naturbaserade skyddsvallar, utformade för att smälta in i landskapet.
- Murar: På de återstående 5 kilometerna, där utrymmet är begränsat, används mer platsbesparande konstruktioner som spont (stålplank) och gabionmurar (stenfyllda stålburar).
Skyddets topp är dimensionerad att ligga på cirka +3 meter över dagens normalvattennivå. Eftersom vallen ofta byggs på redan upphöjd mark kommer den faktiska höjden över marken för 80 % av sträckan att vara 1,5 meter eller lägre.
Projektet, som genomförs i fyra etapper och beräknas vara helt färdigställt runt 2031, är en stor investering för Vellinge kommun. Finansieringen är en blandning av kommunala medel samt betydande bidrag från staten via MSB och från EU:s LIFE-fond, som stöder projekt med miljö- och klimatnytta. Byggföretaget NCC har kontrakterats för de första etapperna.
Kommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler har beskrivit projektet som en ”avgörande framtidsfråga” för att trygga boendet för två tredjedelar av kommunens invånare. Ansvaret för finansieringen ligger hos kommunen, som får stöd från statliga MSB och EU:s LIFE-fond. De enskilda fastighetsägarna står inte för kostnaden; tvärtom har de som fått mark i anspråktagen för bygget rätt till ersättning enligt ett domstolsbeslut.
En komplex balansgång: Miljö, juridik och opinion
Vägen fram har varit lång och kantad av konflikter. Projektet tvingades navigera en komplex balansgång mellan det akuta skyddsbehovet och de extremt höga naturvärdena på Falsterbonäset, som innefattar flera naturreservat och Natura 2000-områden.
Länsstyrelsen i Skåne överklagade det ursprungliga tillståndet och pekade på risker för intrång i skyddad natur och krävde strängare regler för de fyllnadsmassor som används. Efter en lång process meddelade Mark- och miljööverdomstolen sin slutgiltiga dom i juni 2022. Den gav kommunen rätt att bygga skyddet, men med skärpta miljökrav för massorna, en kompromiss som erkände både skyddsbehovet och naturvärdena.
Projektet har även mött kritik från boende som oroat sig för förlorad havsutsikt och att få en vall tätt inpå tomten. Ett alternativt förslag om en ”yttre mur” längre ut i havet avvisades av myndigheterna, då det skulle innebära ett oacceptabelt ingrepp i de lagskyddade naturreservaten.
En plan för framtiden – men inte den slutgiltiga lösningen
Skyddsvallarna på Falsterbonäset är ett pionjärprojekt inom svensk klimatanpassning och domen från Mark- och miljööverdomstolen ses som vägledande för andra kustkommuner. Barriären är dimensionerad för att klara hoten fram till år 2065 och är konstruerad för att kunna höjas i framtiden.
Det är dock inte en slutgiltig lösning. Vallen skyddar mot stormfloder från havet, men den löser inte alla vattenrelaterade problem. Genom att stänga ute havet skapas en ”badkarseffekt”, där stora mängder regn som faller innanför vallen måste pumpas bort för att undvika en ny typ av översvämning. Vallen stoppar inte heller den långsamma höjningen av grundvattennivån, vilket på sikt kan orsaka andra problem.
Byggandet av skyddsvallarna är därmed ett kritiskt och nödvändigt första steg för att säkra Falsterbonäsets framtid. Det är en åtgärd som köper tid och avvärjer den akuta katastrofen, men den markerar samtidigt början på en långsiktig anpassning till att leva med vattnet i ett förändrat klimat.
Valfritt belopp
