Den skånska sjukvårdsdebatten har under de senaste åren centrerats kring en dramatisk utveckling vid Helsingborgs lasarett. Ekonomiska besparingskrav, lagstadgad vårdgaranti och politiskt ansvarstagande har krockat med en kraft som skakat Region Skånes fundament. För läsarna av Skåne Plus framstår situationen ofta som en svårgenomtränglig väv av anklagelser, men bakom pressmeddelandena döljer sig en verklighet som rör kärnan i vårt välfärdssystem: rätten till vård i tid.

Helsingborgs lasarett har under 2024 och 2025 varit föremål för historiskt skarpa granskningar. Revisorerna slog fast att ledningen under 2024 medvetet åsidosatte hälso- och sjukvårdslagen för att nå budgetmål. Per den 2 maj 2026 ser vi nu effekterna av dessa beslut, där sjukhuset kämpar med att återuppbygga förtroendet samtidigt som de ekonomiska och operativa utmaningarna kvarstår.

Det ekonomiska stålbadet och vårdgarantins kollaps

Kärnan i krisen ligger i de beslut som fattades under 2024 när Region Skåne hade ett totalt underskott på -4 456 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsen i Helsingborg ålades att halvera kostnaderna för ”samordning” – den lagstadgade rättigheten för en patient att få vård hos en annan vårdgivare om det egna sjukhuset inte kan leverera inom 90 dagar.

Beslutet att i princip stoppa samordningen skulle spara 70 miljoner kronor, men ledde istället till att vårdköerna växte okontrollerat. Trots att regionens totala ekonomi förbättrades under 2025 (ett resultat på -699 miljoner SEK), fortsatte Helsingborgs lasarett att redovisa stora underskott: -329 miljoner SEK för 2024 och -347 miljoner SEK för 2025.

Skandalen på ortopedmottagningen och ”manuset”

Det som lyfte frågan till en moralisk skandal var avslöjandet om ”Rutin/stödmaterial minskad samordning” – ett skriftligt manus som instruerade vårdpersonal på ortopeden att medvetet vilseleda patienter för att de inte skulle kräva sin rätt till vårdgaranti.

Personalen uppmanades att lämna felaktiga uppgifter om väntetider och undvika att informera om rätten till samordning. Detta försatte personalen i ett orimligt etiskt dilemma och ledde till att flera läkare och sjuksköterskor sade upp sig i protest. Revisorerna beskrev tillvägagångssättet som ”väldigt utstuderat”.

Statistiken som debatteras: Vad ser patienterna?

De politiska partierna använder ofta olika siffror för att beskriva läget. I april 2026 lyfte den styrande Treklövern (M, KD, L) fram att tillgängligheten förbättrats kraftigt.

• Ingången till sjukhuset: Per den 31 mars 2026 fick 80,8 procent av patienterna ett första besök inom vårdgarantin.
• Vägen till operation: Här är siffrorna betydligt lägre. Endast 61,9 procent fick sin operation i tid vid samma tidpunkt. Under helåret 2025 var siffran nere på historiskt låga 48,7 procent.
• De ”glömda” patienterna: Trots förbättringar i flödet fanns det i slutet av mars 2026 fortfarande 41 patienter i Helsingborg som hade väntat över två år på sin operation.

De politiska partiernas positioner maj 2026

Socialdemokraterna: Kritik mot ”vitessjukhuset”

Socialdemokraterna (S) har under våren 2026 lyft fram att sjukhuset tvingats betala två miljoner kronor i sanktionsavgifter till Arbetsmiljöverket på grund av olagliga övertider – pengar de menar borde gått till vård. De hävdar att majoritetens politik lett till en systematisk laglöshet där både patienter och personal far illa.

Centerpartiet: Krav på personligt ansvar

Centerpartiet (C) har varit det mest drivande partiet i kravet på politiskt ansvarstagande efter den formella anmärkning som riktades mot styrelsens ordförande för 2024 års hantering. De menar att förtroendet för det politiska ledarskapet vid sjukhuset är förbrukat.

Sverigedemokraterna: Hyllar diagnostiken

Sverigedemokraterna (SD) väljer ofta att lyfta fram positiva nyheter, som att diagnostikverksamheten (Bild och funktion) tilldelats hederspriset ”Diabasen” för sitt arbete med att korta väntetider till datortomografi. Politiskt stöder de dock de budgetar som ligger till grund för besparingskraven.

Moderaterna och Kristdemokraterna: Ser en vändning

Ledningen betonar att vårdköerna i hela Skåne har minskat med nästan 25 000 personer sedan valet 2022. Representanter för styret har medgett brister i kommunikationen kring manuset men menar att de nya rutinerna nu ger resultat. Treklöverns mål är att alla som väntat mer än ett år ska vara åtgärdade senast vid utgången av 2026.

Systemfel och framtidsplaner

Krisen beror delvis på att kostnadsansvaret för samordning flyttades till sjukhusen utan ekonomisk kompensation, vilket skapade incitament att hålla kvar patienter i egna köer för att spara pengar. Samtidigt har Region Skåne brottats med miljardkostnader för det misslyckade vårdinformationssystemet Millennium (SDV), som i sin avvecklingsfas kostat 37 miljoner kronor i månaden.

Den långsiktiga lösningen anses vara ett helt nytt sjukhus i Östra Ramlösa, som planeras vara 70 procent större än dagens tomtyta. Med planerad inflyttning omkring 2035 ska det erbjuda moderna lokaler och bättre arbetsmiljö för att locka personal och korta köer.

Slutsatser

Verkligheten vid Helsingborgs lasarett maj 2026 är en bild av tudelad utveckling. Samtidigt som sjukhuset nu får godkänt för sin interna kontroll och förbättrat tillgängligheten till ett första besök, kvarstår de extremt långa operationsköerna och de ekonomiska underskotten.

För medborgarna är lärdomen tydlig: politisk styrning genom budgetmål utan hänsyn till lagstadgad vårdgaranti leder till systemkollaps. Även om ansvarsfrihet nu beviljats för både 2024 och 2025, visar statistiken att vägen till en laglig och tillgänglig vård för alla i nordvästra Skåne fortfarande är lång.