Svensk ekonomi befinner sig i ett känsligt läge, präglat av en påbörjad återhämtning efter hög inflation och svag tillväxt, men landet är alltjämt i lågkonjunktur. Mitt i detta ekonomiska landskap presenterar regeringen i sin ekonomiska vårproposition för 2025 och den tillhörande vårändringsbudgeten en rad åtgärder med syfte att stärka återhämtningen, öka sysselsättningen och trygga de offentliga finanserna på lång sikt. Budgeten innehåller både strategiska satsningar och justeringar av befintliga anslag.
Arbetsmarknaden
Ett centralt tema i regeringens ekonomiska politik är att återupprätta arbetslinjen, pressa ner arbetslösheten och minska utanförskapet. Trots en fortsatt dämpad efterfrågan på arbetskraft och en högre arbetslöshet än för ett år sedan, bedöms huvuddelen av den svenska arbetslösheten vara strukturell. Regeringens strategi fokuserar därför på att aktivera arbetslösa, prioritera kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och se till att arbete alltid lönar sig. I vårändringsbudgeten föreslås bland annat en ökning av anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med drygt 1 miljard kronor, vilket är en direkt följd av den förväntade högre arbetslösheten. Arbetsförmedlingen ska prioritera långtidsarbetslösa och de som riskerar att bli det. Myndigheten har även fått i uppdrag att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar och informera arbetsgivare om insatser vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Samtidigt förbättras möjligheterna till yrkesutbildning. En stor bidragsreform genomförs för att öka sysselsättningen, med ett bidragstak för att säkerställa att det alltid lönar sig att arbeta.
Arbetslöshetsförsäkringen reformeras med en tydligare nedtrappning för att stärka incitamenten till återgång i arbete, samtidigt som taket höjs och fler omfattas. Etableringsjobben har kommit på plats på begäran av arbetsmarknadens parter, och nu behövs fler anställas för att nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Att behärska svenska språket betonas som centralt, och det behövs starkare incitament för kompetensutveckling samt lägre marginalskatter.
Regeringen vill även stärka möjligheterna till jobb och sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet och föreslår en tidigarelagd höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen under de första 100 dagarna. Medel tillförs även Försäkringskassan för att förbereda förslag i betänkandet Stärkta incitament för återgång i arbete. Lågkonjunkturen har tydliggjort strukturella problem på arbetsmarknaden, som matchningssvårigheter där hög arbetslöshet råder trots lediga jobb, särskilt bland utrikes födda och personer utan gymnasial utbildning. Det finns även en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken som i många fall skulle kunna utföras av personer bosatta i Sverige.
Livsmedel
För att stärka konkurrenskraften, lönsamheten och robustheten i den svenska livsmedelskedjan fortsätter regeringen arbetet med livsmedelsstrategin 2.0. Vissa omfördelningar av anslag görs inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, där medel flyttas till Regeringskansliet och till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
Rättsväsendet
På utgiftssidan märks även satsningar inom rättsväsendet. I vårpropositionen och tidigare budgetbeslut har medel tillförts Polismyndigheten och Kriminalvården. Vårändringsbudgeten föreslår ytterligare medel till Kriminalvården. Dessutom ökas anslaget för insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Ett tillskott till Kriminalvården för 2025 föreslås i vårändringsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet beräknas minska 2028 på grund av en minskning av beräknade anslag i satsningen på Kriminalvårdens kapacitetsförstärkning.
Regeringen avser att under återstoden av mandatperioden genomföra flera viktiga reformer på det straffrättsliga området, bland annat höjs kvotdelen av straffet som avtjänas före villkorlig frigivning successivt. Avsikten är att villkorlig frigivning på sikt endast ska kunna beviljas vid särskilda skäl. Vidare övervägs införandet av en ny tidsobestämd påföljd, säkerhetsstraff, och åtgärder för att stödja brottsoffer. Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier införs, och en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck genomförs, inklusive en reformering av kontaktförbudslagstiftningen och en utredning av straff- och civilrättsliga frågor inom området.
Åtgärder som underlättar kameraövervakning har också initierats. Regeringen ser allvarligt på brott mot välfärden och prioriterar att förhindra otillbörligt nyttjande av offentliga medel, bekämpa arbetslivskriminalitet och öka återtagandet av brottsvinster. Åtgärder mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar vid vistelse eller bosättning utomlands prioriteras också, liksom att motverka att kriminella nätverk missbrukar det finansiella systemet. För att minska felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott föreslås ökade medel till Försäkringskassan för administrativa sanktionsavgifter och avstängning från socialförsäkringsförmåner.
Sjukvården
Inom hälso- och sjukvården görs flera justeringar. Anslaget för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna ökas. Samtidigt justeras anslagen för bland annat bidrag till psykiatri och bidrag till utveckling av socialt arbete. Regeringen föreslår även ett bemyndigande för Läkemedelsverket att ingå ekonomiska åtaganden för att främja kliniska prövningar. Medel tillförs även för en bättre fungerande vårdkedja och höjd kvalitet i ätstörningsvården.
Bistånd
Internationellt bistånd påverkas också i vårändringsbudgeten, där anslaget för biståndsverksamhet ökas. Detta motiveras bland annat av ett lägre utfall än beräknat för utgifterna 2024.
Finanspolitik
Det finanspolitiska ramverket med dess budgetpolitiska mål är centralt för regeringens ekonomiska styrning. Målen består av ett överskottsmål (som regeringen föreslår ska ersättas med ett balansmål), ett skuldankare, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet. Enligt bedömningen i vårpropositionen kommer det strukturella sparandet att avvika från överskottsmålet 2025 och 2026. Regeringen anser dock att förtroendet för Sveriges ekonomi och offentliga finanser är mycket högt, med en kraftigt minskad och internationellt sett låg offentlig bruttoskuld. Regeringen anser att ett balansmål är väl avvägt med hänsyn till Konjunkturinstitutets bedömning om osäkerhet i beräkningarna. Uppföljningen av målet för det offentliga finansiella sparandet förstärks, och en tydlig avvikelse definieras som att det strukturella sparandet avviker med mer än 0,5 procent av potentiell BNP från målnivån. Budgetutrymmet definieras som utrymmet för ofinansierade åtgärder under en specifik tidsperiod som är förenligt med balansmålet.
Utgiftstaket för staten är ett viktigt verktyg för att hålla ordning i de offentliga finanserna. De takbegränsade utgifterna förväntas öka något under 2025, vilket främst förklaras av nya åtgärder i budgetpropositionen, vårändringsbudgeten och extra ändringsbudgetar med stöd till Ukraina. Förändringar av takbegränsade utgifter beror på tidigare beslut, föreslagna och aviserade åtgärder samt pris- och löneomräkning. Utgiftsområdena Rättsväsendet, Försvar och samhällets krisberedskap samt Kommunikationer beräknas öka mest. Inom utgiftsområde 8 Migration minskar utgifterna 2026 och 2027 på grund av tidigare beslut om höjda bidrag för frivillig återvandring och en engångsförstärkning av Migrationsverkets förvaltningsanslag. Utgifterna inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskar under prognosperioden utom 2025, där en ökning delvis förklaras av förslag i vårändringsbudgeten.
Skatteintäkterna och statens inkomster analyseras noggrant i vårpropositionen. Sammantaget bedöms regeländringar, exklusive kommunal utdebitering, minska skatteintäkterna med 26 miljarder kronor 2025 och öka dem med 6 miljarder kronor 2026. Skattekvoten väntas vara i princip oförändrad mellan 2024 och 2025. De totala skatteintäkterna beräknas till 2 635,3 miljarder kronor 2025. Beslutade och föreslagna åtgärder inom skatteområdet 2025 beräknas minska skatteintäkterna med 25,6 miljarder kronor. Detta inkluderar sänkt skatt på bensin och diesel. Skattereduktioner för förvärvsinkomst, arbetslöshetskassa samt sjuk- och aktivitetsersättning påverkar också skatteintäkterna. Punktskatterna minskar trendmässigt som andel av BNP då flera skattesatser inte indexeras. Restförda och övriga skatter påverkas mycket av anstånd.
Statens budgetsaldo för 2024 visar ett underskott, vilket inkluderar ett kapitaltillskott till Riksbanken. Även för 2025 beräknas ett underskott. Vårändringsbudgeten bedöms försämra statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med cirka 7 miljarder kronor. Trots detta väntas den konsoliderade statsskulden som andel av BNP minska på sikt. Nettoutlåningen beräknas uppgå till i genomsnitt −3 miljarder kronor 2025–2028. Den kassamässiga korrigeringen uppgår till -1,5 miljarder kronor 2025.
Regeringen bedömer att finanspolitiken sammantaget är något expansiv 2025. Analyser av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet visar att risken för en ohållbar utveckling bedöms vara låg på lång sikt. Hållbarhetsindikatorerna S1 och S2 indikerar en låg risk för ohållbar utveckling.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis präglas budgeten av en ambition att hantera den pågående lågkonjunkturen samtidigt som långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna eftersträvas. Åtgärderna spänner över flera områden, med ett tydligt fokus på att öka sysselsättningen och stärka ekonomin. Vårändringsbudgeten innebär specifika justeringar av anslag för det innevarande budgetåret, medan den ekonomiska vårpropositionen ger en bredare översikt över den ekonomiska politiken och de budgetpolitiska målen. De föreslagna förändringarna förväntas ha olika effekter på kort och lång sikt, och den ekonomiska utvecklingen framöver kommer att vara avgörande för utfallet av regeringens budgetoffensiv. Regeringen föreslår även en ändrad fördelning av vissa ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden från och med 2026, bland annat flyttas säkerhetshöjande åtgärder inom civila samhället från utgiftsområde 1 till utgiftsområde 17.
Vårändringsbudgeten för 2025 innehåller flera specifika förslag och bemyndiganden, bland annat:
- Godkännande av försäljning av vissa fastigheter.
- Bemyndigande för Fortifikationsverket att ta upp lån för investeringar.
- Ökade anslag för flera myndigheter inom rättsväsendet, inklusive Kronofogdemyndigheten och länsstyrelsernas arbete med barn och unga i kriminella miljöer.
- Ökade anslag för internationell samverkan.
- Ökade medel för beredskap inom hälso- och sjukvården.
- Ökade anslag för integrationsåtgärder och åtgärder mot diskriminering.
- Ändrat anslagsändamål för bidrag till administration av grundbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.
- Ökade anslag för studiemedel, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning.
- Införande av ett statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i skolan.
- Ökade anslag till universitet och högskolor.
- Ökade anslag till Post- och telestyrelsen för implementering av dataförordningen.
- Ökade anslag för bekämpning av smittsamma djursjukdomar.
- Ökat bemyndigande för stöd till producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn.
- Bemyndigande för avveckling av holdingbolaget ESAB2.
- Ökade anslag till Kommerskollegium och avgifter till internationella handelsorganisationer.
- Ändrat anslagsändamål för exportkreditgarantier till Ukraina.
- Bemyndigande för kreditgarantier för försvarsexport till Ukraina.
- Godkännande av användning av anslag för tillfälligt stöd till enskilda regioner.
- Bemyndigande för Läkemedelsverket att ingå ekonomiska åtaganden för kliniska prövningar.
- Godkännande av användning av anslag för åtgärder mot diskriminering och rasism.
- Godkännande av användning av anslag för bidrag till administration av grundbeloppet inom arbetsmarknadsområdet.
- Bemyndigande för kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor.
- Bemyndigande för utställande av kreditgarantier för exportkrediter.
- Godkännande av användning av anslag för tillfälligt stöd till enskilda regioner.
- Bemyndigande för ekonomiska åtaganden för att främja kliniska prövningar.
