Bygget av skyddsvallen vid Kämpinge har väckt starka reaktioner från en liten grupp motståndare, och en film som cirkulerar i sociala medier hävdar att projektet innebär stora naturövergrepp. En närmare granskning av filmens påståenden visar dock på betydande sakfel och missvisande bildmaterial.
Missvisande jämförelser och bildval
Filmen inleds med att kontrastera en solig dag på Kämpingestranden med bilder från bygget av skyddsvallen. Enligt filmen ska det endast skilja två veckor mellan klippen. I verkligheten är den första sekvensen filmad under sommarmånaderna, medan bilderna från bygget är tagna i januari. Dessutom är de två platserna inte desamma; bilderna från bygget är tagna vid Kämpinges östra del, inte från den populära badstranden.
Ytterligare en punkt som ifrågasätts är användningen av en skylt för naturreservat. Filmen använder skylten som bevis för att bygget sker i ett skyddat område, men skylten är placerad vid Kämpingestrandens västra del. Den aktuella byggplatsen ligger i den östra delen, där naturreservatet och Natura 2000-området slutar vid vattenbrynet.
Skyddad natur och arbetsmetoder
Ett av de tyngre påståendena i filmen är att Länsstyrelsen bryter mot sina egna regler och att Natura 2000-områden skadas. Fakta i målet är att skyddsvallen byggs utanför dessa områden. Det påstås även att den naturliga vallen grävs bort för att ersättas av en konstgjord, men den nya vallen anläggs bakom den naturliga vallen, som lämnas intakt.
Filmen hävdar vidare att:
- Entreprenören NCC dumpar byggavfall och använder stranden som soptipp, vilket är ett felaktigt påstående.
- Tunga fordon kör över och förstör den naturliga vallen. I själva verket sker all infart för maskiner via Södra Mariavägen för att undvika skador på naturen.
Syftet med vallen och historisk kontext
I filmen anklagas politiker för att ljuga om att de vill ”rädda stranden”. Här råder dock ett missförstånd kring projektets syfte. Skyddsvallen byggs för att skydda bakomliggande bebyggelse från framtida översvämningar, inte för att bevara själva sandstranden. Detta syfte har varit centralt i kommunikationen och låg till grund för miljödomstolens godkännande.
Även historiska fakta korrigeras. Filmen nämner att träd planterades för över 100 år sedan som skydd mot havet. Historiskt sett planterades dessa träd för att motverka sandflykt in mot land vid stormar, inte som ett skydd mot stigande havsnivåer.
Felaktiga påståenden om landhöjning
I tidigare versioner av det aktuella materialet har det hävdats att klimatförändringarna är påhittade och att landhöjningen på Falsterbonäset är större än havsnivåhöjningen. Vetenskapliga mätningar visar dock att detta är direkt felaktigt gällande de specifika geologiska förutsättningarna på näset.
Beslutsfattare och medborgare uppmanas nu till källkritik och att verifiera faktauppgifter innan man sprider information vidare eller agerar på de påståenden som framförs i filmen.
Valfritt belopp
