Under dagarna innan jul pågick diskussioner i Danmark om att inför nya restriktioner för inresa till landet. Återigen var smittspridningen hög och man ville begränsa att få in ytterligare smitta från utlandet. Problemet är att boende i Öresundsregionen pendlar mellan Sverige och Danmark för att arbeta. Man bor på ena sidan Öresund och arbetar på den andra sidan. Dessutom är Sydsveriges viktigaste flygplats Kastrup på den danska sidan. Att då inför obligatoriska covidtester för inresa till Danmark ställer till med oerhörda problem för regionen.
Eftersom problemen funnits vid tidigare tillfällen arbetade man istället fram flertalet undantag som skulle gälla för de som bor i den region som kallas Greater Copenhagen.
När Danmark den 26 december presenterade sina nya restriktion angående inresa till landet var undantagen för boende i regionen Greater Copenhagen på plats. Vi på Skåne Plus förstod att någon lagt ner mycket jobb på att få till undantagen. Det var mitt under julledigheten, men jag provade att ta kontakt ändå. Jag kontaktade Carl Johan Sonesson, Regionstyrelsens ordförande Region Skåne för att fråga om vad som verkligen låg bakom undantagen.
På frågan om han var inblandad i undantagen fick jag direkt svar på frågan.
– Ja, jag jobbade hela dagen innan Folketinget tog beslut om detta den 22/12 med bara denna fråga för att få till undantagen. Det blev bra och var viktigt, tack för att du hörde av dig. Känns fint!, svarar Carl Johan Sonesson.
Eftersom jag var i kontakt med Carl Johan Sonesson passade jag på att fråga lite mer om bakgrund kring undantagen och vad Greater Copenhagen hade för roll i detta. Eftersom det var jul och nyårshelger bad jag om svar första efter ledigheterna.
Mina frågor kring detta var:
- Hur gick förhandlingarna till för att få igenom undantagen?
- Hur stor del i detta är tack vare Greater Copenhagen?
- Vilka är det viktigaste uppgifterna för Greater Copenhagen under nästa år?
I början av vecka fick jag svar på frågorna från Carl Johan Sonesson:
“Till att börja med måste jag säga att det är väldigt bra att vi lyckades med att få ett bättre beslut redan från början den här gången med särskilda undantag för de regioner som gränsar till Danmark. Det har alldeles för ofta varit en reflexhandling att stänga Öresundsgränsen så snart det händer något: Gränskontroller och restriktioner har införts vid flyktingkrisen liksom när svenska kriminella gäng agerade i Danmark, och slutligen under coronapandemin.
Ofta har det funnits en viss logik i åtgärderna, men i efterhand ser man att syftet kunde ha uppnåtts med mindre ingripande metoder.
Det är nämligen ingen liten åtgärd att stänga Öresundsgränsen: Skåne och Själland är så sammanknutet att tusentals drabbas. Kastrup är till exempel den naturliga internationella flygplatsen för hela södra Sverige. Danska Bornholm är beroende av väg och järnväg genom Sverige för att komma till sin huvudstad. Tiotusentals pendlar till arbete över Sundet, och tusentals familjer har band däröver.
Vinsterna av att stänga gränsen är inte uppenbara. Ingen tror att det hade påverkat pandemin nämnvärt om man spärrat passagen mellan norra och södra Stockholm vid Slussen och Västerbron. Men att dela Öresundsregionen anses självklart.
När gränserna stängdes för ett år sedan blev detta tydligt: Jag fick personligen ägna en hel del kraft åt att lösa problem med barn som inte kunde åka till en av föräldrarna, och äldre som avskars från barn och barnbarn. Och så fick undantag efter undantag läggas till de första reglerna.
Nu kunde vi redan från början få in en rad rimliga undantag – även om vi gärna skulle sett ännu fler.
Hur lyckades vi? Ja, det var inga demonförhandlingar. Det är helt enkelt så att vi varit aktiva under hela pandemin och fört fram just sådana problem och riktat konstruktiv kritik. Därmed har en motpart som känner oss och vet att vi har fakta som stödjer det vi säger, då räcker det långt att reagera snabbt och tydligt. Inga regeringar vill ju upprepa samma fel en gång till.
Centralt i detta har samarbetsorganisationen Greater Copenhagen faktiskt varit. Jag har ju varit ordförande under 2021 och drev redan från början att nu gick vi in i en fas av aktiv lobbying och opinionsbildning. Under åren tidigare har Greater Copenhagen arbetat framgångsrikt med att ta fram program, så kallade charter, för viktiga områden: trafik och infrastruktur, en grön omvandling av ekonomin, en gränslös arbetsmarknad samt digitaliseringen av samhället. I frågan om att ta bort onödiga gränshinder har vi en gammal känd agenda. Nu gällde det att skapa verkstad och genomföra det vi enats om snarare än att formulera nya programskrifter.
Därför har vi arbetat energiskt med att knyta kontakter med de två regeringarna men också med riksdagen och folketinget, myndigheter och stora företag. Jag har lagt en hel del krut på opinionsbildning via debattartiklar, framträdande i media och möten med ministrar och andra viktiga företrädare på nationell nivå. Greater Copenhagen ska reagera snabbt när något händer var tanken. Jag har stor hjälp av Greater Copenhagens direktör Tue David Bak. Vi har också kunnat samarbeta med viktiga personer på både svensk och dansk sida, t ex Bertel Haarder, dansk senior politiker i folketinget och Stephan Müchler VD på Sydsvenska industri- och handelskammaren.
Under nästa år kommer Greater Copenhagen att behöva lägga mycket tid på att fortsätta detta arbete och se till att gränsen öppnas och helst att ytterligare gränshinder tas bort. Det gäller att skapa en än mer gemensam arbetsmarknad och bostadsmarknad. Öresundssamarbetet är för medborgarna och det är deras liv som ska bli enklare.”
Vi på Skåne Plus kommer fortsätta att bevaka de positiva effekterna av samarbetet Greater Copenhagen. Under året kommer en serie med artiklar om hur regionen utvecklas och hur viktigt samarbete över gränserna är för vår region.
Följ oss gärna på vår Facebooksida @GreaterCopenhagenPlus
