Miljardgapet i Skåne: Varför blöder regionens ekonomi?

Publicerad:

Region Skånes preliminära bokslut för 2025 presenterar en paradoxal bild: ett underskott på -699 miljoner kronor som trots allt är en förbättring med över 3,7 miljarder jämfört med krisåret 2024. Men bakom den förbättrade trenden döljer sig ett misslyckande att nå budgetmålet med hela 1,3 miljarder kronor. För de skånska skattebetalarna innebär det röda siffror för andra året i rad, trots kraftiga besparingsåtgärder och en stabiliserad inflation.

Den ekonomiska kalkylen som sprack

Huvudförklaringen till att regionen inte nådde i mål står att finna i en kombination av sviktande intäkter och skenande personalkostnader.

  • Skatteunderlaget svek: En ihållande lågkonjunktur gjorde att skatteintäkterna landade 497 miljoner kronor under budget. Samtidigt minskade de generella statsbidragen med över 13 procent jämfört med föregående år.
  • Vårdens miljardunderskott: Hälso- och sjukvården är regionens sänke med en negativ budgetavvikelse på -2 283 miljoner kronor. Skånes universitetssjukhus (SUS) står för lejonparten med ett underskott på nästan 1,9 miljarder kronor.
  • Pensionskostnadernas lättnad: Det enda som räddade regionen från ett ännu djupare fall var att pensionskostnaderna minskade med 4,3 miljarder kronor tack vare lägre inflation.

Hyrstoppets dubbla ansikte

Regionens mest uppmärksammade åtgärd – det totala hyrstoppet för bemanningspersonal – gav blandade resultat. Å ena sidan lyckades man halvera kostnaderna för inhyrd personal under 2025. Å andra sidan har kostnaden för den egna personalen ökat kraftigt.

För att täcka upp för hyrpersonalen har regionen anställt 443 fler medarbetare. Kostnaderna för dessa nyanställningar, i kombination med höjda OB-ersättningar och rekryteringsbonusar, har i praktiken ätit upp de besparingar man hoppats på. Sjukvården har dessutom ökat sin produktion med upp till 20 procent inom vissa områden för att korta vårdköerna, vilket i en underfinansierad organisation snabbt leder till ekonomiskt underskott.

Ljuspunkten: Kollektivtrafiken räddar resultatet

Det som hindrade resultatet från att hamna i miljardklassen på minussidan var Skånetrafiken. Kollektivtrafiknämnden levererade ett överskott på 803 miljoner kronor mot budget. Framgången förklaras av ett rekordår för sommarbiljetten (268 500 sålda) och en resandeökning på tågen med 13 procent. Trots detta överskott har regionstyret beslutat att höja biljettpriserna med 3 procent inför 2026, vilket mötts av hård kritik från oppositionen som ser det som en dold skatt på pendlare för att täcka vårdens hål.

Politisk storm: ”Ett ekonomiskt lättsinne”

De röda siffrorna i bokslutet har blivit slagträ i en infekterad politisk debatt. Socialdemokraterna hävdar att det nuvarande ”Tidöstyret” har kostat skåningarna totalt 9,2 miljarder kronor i underskott under mandatperioden. Oppositionen anklagar styret för en ”medveten underfinansiering” av sjukvården och menar att man mörkar de verkliga sparkraven på sjukhusen.

Regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) betonar istället att regionen står stadigt trots utmaningarna och att man nu kraftsamlar för att nå balans 2026. Bland de planerade åtgärderna finns fortsatta vakansprövningar, besparingar på materiel och en ökad satsning på digitalisering, även om det viktiga digitala vårdsystemet SDV nyligen meddelats bli försenat.

Slutsats

Bokslutet för 2025 visar att Region Skåne befinner sig i en svår omställningsfas. Man har lyckats anställa fler egna medarbetare och korta vårdköerna, men den ekonomiska prislappen har varit högre än vad skatteintäkterna klarar av att bära. Utan det oväntat stora överskottet från kollektivtrafiken och den hjälpande handen från sjunkande inflation hade läget varit kritiskt.

Relaterade artiklar

Fast knapp