Vellinge kommun ville frigöra attraktiv mark för bostäder i Falsterbo. Lösningen blev att bygga en helt ny skolfastighet åt en privat Montessoriskola för över 13 miljoner kronor i årlig hyra. Men för att friskolan ska klara den enorma hyreshocken har kommunens utbildningsnämnd beviljat ett unikt lokalbidrag – över 64 000 kronor per elev och år. Skåne Plus har granskat vad som beskrivs som en kommunal cirkel-ekonomi där skattebetalarna får stå för hela risken.

När den nybyggda skolfastigheten Lilla Tångvalla på Bävervägen 8 i Falsterbo (fastigheten Falsterbo 4:166) nyligen togs i bruk var det kulmen på en flerårig stadsplaneringsprocess. Fastigheten rymmer en enparallellig grundskola och en förskola med fyra avdelningar. Hela anläggningen drivs av den enskilde huvudmannen Skanör Falsterbo Montessoriskola AB.

Vid en första anblick ser allt helt korrekt ut: Skolan har tecknat ett nioårigt kommersiellt hyresavtal med kommunens fastighetsenhet och betalar sin hyra utan rabatter. Men bakom fasaden döljer sig ett extremt finansiellt upplägg som väcker allvarliga frågor om likabehandling och hantering av skattepengar.

En hyreschock som skattebetalarna täcker

I augusti 2026 undertecknades hyresavtalet för Lilla Tångvalla. Den avtalade grundhyran är satt till 13 175 000 kronor per år för de 3 385 kvadratmetrarna. Det ger en kvadratmeterhyra på nästan 3 900 kronor. Avtalet är dessutom utformat som en absolut nettokallhyra, vilket innebär att friskolan själv utöver grundhyran måste betala all sin el, värme, vatten, snöröjning och avfallshantering.

Hyresnivån är satt så hög för att Vellinge kommuns fastighetsenhet ska få full täckning för sina egna projekterings- och byggkostnader.

Problem uppstår när hyran ska betalas med skolpengen. Normalt tilldelas friskolor i Vellinge ett lokalbidrag baserat på en schabloniserad genomsnittskostnad – under 2026 ligger den kommunala lokalpengen på cirka 3 210 till 4 653 kronor per elev och år beroende på årskurs. Med skolans cirka 130 grundskoleelever skulle det ordinarie bidraget bara ge drygt en halv miljon kronor per år. Ett sådant belopp täcker inte ens en månads hyra för Lilla Tångvalla, vilket omedelbart hade försatt friskolan i konkurs.

Lösningen? Vellinge kommuns utbildningsnämnd klev in och aktiverade en undantagsbestämmelse i skolförordningen (14 kap. 6 §) som tillåter bidrag för faktisk lokalkostnad när det finns ”särskilda skäl”.

Genom ett delegeringsbeslut från utbildningschefen fastställdes grundskoledelens lokalbidrag till 8 386 039 kronor för 2026. Det innebär att kommunen betalar ut hela 64 500 kronor per elev och år – enbart för skolans lokaler. Det är en ersättning som är mer än tio gånger högre än den ordinarie lokalpengen i kommunen. Resterande del av fastighetens totalhyra (ca 4,79 miljoner kronor) täcks parallellt upp via förskolebudgeten.

Kommunens interna pengakarusell

Upplägget skapar vad som bäst kan beskrivas som en sluten kommunal pengakarusell:

1. Kommunens fastighetsenhet bygger en ny skola och sätter en hög hyra för att täcka sina investeringskostnader.
2. Kommunens utbildningsnämnd beviljar friskolan ett unikt lokalbidrag för faktisk lokalkostnad för att neutralisera hyreschocken.
3. Friskolan tar emot miljonbidraget från utbildningsnämnden och slussar pengarna direkt vidare tillbaka till kommunens fastighetsenhet för att betala sin hyra.

Slutresultatet är att kommunens utbildningsbudget i praktiken direktfinansierar kommunens egna fastighetsinvesteringar via ett fristående bolags konto.

Markaffären bakom kulisserna

Varför har Vellinge kommun gått med på denna dyrbara konstruktion? Svaret finns i kommunens stadsplanering.

Montessoriskolan låg tidigare på fastigheten Falsterbo 4:177 vid Clemensagervägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott initierade dock ett planuppdrag för att ändra detaljplanen på den gamla skoltomten till bostäder i syfte att bygga nya hyreslägenheter. För att möjliggöra bostadsprojektet behövde den befintliga skolan flyttas.

För att få friskolan att acceptera flytten tog Vellinge kommun på sig rollen som fastighetsutvecklare. Kommunen projekterade, handlade upp totalentreprenaden och byggde Lilla Tångvalla över den egna investeringsbudgeten. Friskolan slapp därmed ta några som helst projekterings- eller byggnadskrediter, resa eget kapital eller ta ekonomiska risker på balansräkningen – risker som privata skolaktörer i regel måste ta på den öppna marknaden.

Ett utmanat regelverk

Skanör Falsterbo Montessoriskola AB gör inget juridiskt fel; bolaget betalar den hyra som står i hyresavtalet. Men kommunens agerande reser principiella frågor:

• Likabehandlingsprincipen: Skollagen kräver att kommuner behandlar fristående och kommunala skolor likvärdigt och konkurrensneutralt. Skulle en annan friskola i Vellinge få ett lokalbidrag på 64 500 kr per elev om de tecknade ett djupt kostsamt hyresavtal på den privata marknaden?
• Framtida tomgångsrisk: Hyresavtalet har en nioårig bindningstid. Om elevantalet skulle sjunka står friskolan kvar med samma gigantiska hyresavtal. Eftersom fastigheten är en specialanpassad kommunal skolfastighet är det i praktiken Vellinges skattebetalare som bär hela den ultimata ekonomiska risken om verksamheten inte skulle bära sig i framtiden.

Vellinge kommun har lyckats frigöra mark för bostäder i Falsterbo. Men priset för att få flyttkarusellen att snurra blev ett oortodoxt finansiellt upplägg som innebär att skattebetalarnas utbildningspengar nu går till att täcka upp för kommunens egna fastighetsinvesteringar.