Riksbanken meddelade idag den 25 september 2024 att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Detta är en av flera sänkningar i år och signalerar en tydlig riktningsförändring för den svenska penningpolitiken. Sänkningen kommer att träda i kraft den 1 oktober 2024. Riksbanken tar det försiktigt med sina sänkningar för att inte göra något som de tidigare inte flaggat upp för. Vad vi nu kan se i deras planer är att det faktiskt kan komma en dubbelsänkning mot slutet av 2024.
Bakgrunden till sänkningen är att inflationstrycket bedöms ha minskat under året och nu vara förenligt med Riksbankens mål om en inflation kring 2 procent. Den gradvisa lättnaden av penningpolitiken under året, genom både sänkta räntor och kommunikationen om ytterligare sänkningar, syftar till att stötta en återhämtning i ekonomin.
Dubbelsänkning kan komma under året
Riksbankens prognos indikerar att ytterligare räntesänkningar kan vara att vänta, potentiellt så mycket som 0,5 procentenheter vid något av de kommande mötena i november och december. Prognosen pekar även mot en eller två sänkningar under första halvåret 2025.
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 kv3* | |
---|---|---|---|---|---|
KPI | 8,5 (8,5) | 2,7 (3,1) | 0,4 (1,3) | 1,7 (1,6) | 2,0 |
KPIF | 6,0 (6,0) | 1,7 (2,0) | 1,6 (1,8) | 1,9 (1,9) | 2,0 |
BNP | -0,3 (-0,2) | 0,8 (1,1) | 1,9 (1,7) | 2,5 (2,4) | 1,7 |
Arbetslöshet, procent | 7,7 (7,7) | 8,4 (8,5) | 8,4 (8,3) | 8,0 (8,0) | 7,6 |
Styrränta, procent | 3,5 (3,5) | 3,7 (3,7) | 2,4 (2,9) | 2,3 (2,7) | 2,3 |
Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juni 2024 inom parentes.
* För kvartal 3 2027 anges kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet.
Motivet bakom den mer expansiva penningpolitiken är att en stärkt konjunktur är avgörande för att inflationen ska stabiliseras nära målet. Riksbanken betonar att sänkta räntor inte bara stimulerar ekonomisk aktivitet, utan även förbättrar hushållens ekonomi och underlättar för företagen att investera.
Trots den optimistiska tonen är Riksbanken tydlig med att osäkerheter kring inflations- och konjunkturutsikterna kvarstår. Faktorer som den svenska ekonomins återhämtningstakt, den geopolitiska oron och kronans växelkurs kan påverka den framtida utvecklingen av inflationen och därmed penningpolitiken.
Källor: SCB och Riksbanken