Regeringens beslut att sänka reduktionsplikten har fått kraftig kritik och lett till en kris inom biodrivmedelsindustrin. Att ändra förutsättningarna för producenterna leder till stor osäkerhet i branschen. Hade en skattesänkning från början varit ett bättre alternativ? Att regeringen nu åter vill höja reduktionsplikten och istället sänka skatten visar på hur politiska beslut och tvära vändningar leder till osäkerhet för industrin och påverkar klimatmålen.
Sänkningen av reduktionsplikten, som tvingar drivmedelsbolag att blanda in en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel, har minskat efterfrågan på biodrivmedel markant. Detta har lett till osäkerhet och minskade investeringar i branschen, och riskerar att leda till nedläggningar och arbetslöshet.
Kritik av sänkningen av reduktionsplikten
- Ökar utsläppen av växthusgaser.
- Motverkar Sveriges klimatmål.
- Gör det svårare att ställa om transportsektorn till fossilfrihet.
Regeringen har motiverat beslutet med att det leder till lägre drivmedelspriser för konsumenterna. Men frågan är om en skattesänkning från början hade varit en mer effektiv åtgärd för att lindra hushållens ekonomi.
Skattesänkning kontra reduktionsplikt
En skattesänkning på drivmedel ger visserligen ett direkt märkbart resultat i form av lägre priser vid pumpen. Men det riskerar också att öka bilkörningen och därmed utsläppen av växthusgaser.
Enligt experter hade en skattesänkning i kombination med andra åtgärder, som stöd till kollektivtrafik och utveckling av alternativa drivmedel, kunnat vara en mer hållbar lösning.
Kommer skattesänkningen för sent?
Nu när reduktionsplikten redan sänkts och biodrivmedelsbranschen är i kris, kan en skattesänkning komma för sent. Det är osäkert om det i nuläget finns tillräckligt med incitament för att investera i och utveckla biodrivmedel, även med lägre skatter.
Framtiden för biodrivmedel
För att rädda biodrivmedelsindustrin och nå Sveriges klimatmål krävs en mer långsiktig och hållbar politik. Att återställa reduktionsplikten till en högre nivå och kombinera det med riktade stödåtgärder till branschen är en möjlig väg framåt.
Det är dags för regeringen att ta ansvar för de negativa konsekvenserna av reduktionspliktsänkningen och presentera en tydlig och långsiktig plan för hur Sverige ska nå sina klimatmål.
